Jag ser allt du gör – Annika Norlin

Det var en kväll med många bra akter. Men en var inte bara bra, den var något alldeles extra. Jag blev starkt gripen av Säkert!s och särskilt Annica Norlins framträdande en magisk kväll på väg mot natt på Läckö Slotts borggård. Jag skrev bland annat så här i min recension i NLT:

”Säkert ! (Annika Norlin) avslutade kvällen och 2018 års visfestival. Och som hon gjorde det!  Det finns en rakframhet och uppriktighet i texternas språk som fångar direkt och får en att skärpa sinnena. Till det lägger hon en utpräglad känsla för och gåva för bra melodier. Och så sjunger hon bra utan manér och tjafs. Inga klyschor vare sig i text eller musik så långt örat når. Hon vet betydelsen av konkretion och detaljer. Sången om ett barns födelse (den heter Dian Fossey) skapade en ändlöst vacker och skör känsla. Säkert! Gjorde ett skimrande framträdande.”

Sedan dess har jag lyssnat på hennes skivor. Hon gör de engelskspråkiga under namnet Hello Saferide. Och dem där hon sjunger på svenska under beteckningen Säkert!. De är de bästa. Det går naturligtvis inte att tänka sig sångtexterna utan melodierna och vise versa. Men det är något alldeles särskilt med hennes texter. De väl valda orden gestaltar hennes iakttagelser om sig själv, medmänniskorna och livet med en så påtaglig precision. Hon har sätt att fånga in en situation eller åskådliggöra en känsla som fungerar utan krusiduller eller utsmyckande lullull. Hon går rakt på, bära eller brista. Och nästan alltid bär det.

När hon sjöng Dian Fossey den här i sommarkvällen på Läckö fanns inget annat. Det är vackert utan försköning. Om ordet autenticitet betyder nåt i populärmusiksammanhang så är det här.

Annica Norlin har en speciell berättarteknik och en klockren tonträff i språket.

Nu har hon debuterat som bokförfattare med Jag ser allt du gör. Det är en samling av 8 noveller. Det är berättelser ur olika vardagar. Hon skriver på ett sätt som får de enkla orden att peka åt ett intressant håll. Inte sällan får en torr humor peka på sånt som är just ingenting och nåt viktigt på en gång.

”Jag satt och kollade på mitt metspö. Det rörde sig inte ett jävla dugg.
Fogdö kom förbi.
Nappare? frågade han
Nä, sa jag
Sedan vart det en paus.
Det rör sig inte ett jävla dugg, sa jag
Nä alltsomoftast gör det inte det, sa Fogdö.
Det vart paus igen, och under tiden undrade jag om Fogdös senaste kommentar var en enkel konversation eller ett existentiellt konstaterande.”

Sådär kan hon skriva i novellen Balthoran. Det blir en intellektuell minimalism där mindre ger mervärden.

En annan, den som heter Bekräftaren, handlar om en psykolog som tycker att hon kan ge patienterna vad dom vill ha, blir nöjda med och vad dom vill betala för. Och, det vet ju både hon och vi, är inte främst djupdykningar i själens mörka rum. Utan bekräftelse. Så hon gör sin psykologverksamhet till en kundanpassad bekräftelsetjänst. Snacka om marknadsanpassning och betänk vad det innebär.

En annan, med titeln Kul för dig och tråkigt för mig, är den jag gillar bäst. Den handlar om några olika band, varav ett åker på spelning till Tyskland. En fin berättelse om vänskap och svek. Om bandglädje och scenskräck. Om kamratskap och svek.

Ett av banden i berättelsen, Personligt varumärke, ska göra en insamlingsspelning för ensamkommande flyktingbarn. ”Trots att vi skämdes över att de ensamkommande flyktingbarnen efter allt annat de varit med om, skulle behöva bli sammankopplade med oss tackade vi ja av Sankte Per-skäl. ”Klarsynta tankar om hur tveeggat det är att göra gott, om villervallan av bevekelsegrunder och val.

Den avslutande novellen börjar så här: ”Det var en kvinna som började gå en morgon och sedan slutade hon inte.” Det handlar om en bottenlös sorg. Och sorgebearbetning. Det är en fantastisk novell.

Det var länge sen jag läste en bok som fångade mig så. Jag ser allt du gör är en bok med ett tilltal som får en att spetsa alla sinnen. Kalla det vardagspoesi, det har många gjort. Boken är vardaglig, men aldrig alldaglig.

Det här är en uppseendeväckande debut, som är bättre än bra.

BO BORG


Jag ser allt du gör
Annika Norlin
Omslag: Hugo Sundkvist
Weyler förlag


Annika Norlin är född 1977 i Östersund. Hon är Umeåbo sedan många år. Hon debuterade som artist 2005 under namnet Hello Saferide. Har därefter gjort flera fullängdsalbum, varav fyra under namnet Säkert!. 2014 gav hon ut sina samlade låttexter i boken Texter och i våras tilldelades hon Sveriges Radios novellpris för radionovellen Mattan. Jag ser allt du gör är hennes debut som skönlitterär författare i bokform.

Avslutningsvis ett par exempel på hennes musik som Säkert!.
Tänk att nån kan skriva en kärlekslåt utan en enda klyscha i varken text eller melodi. Kolla Snooza mig här i en liveinspelning:

eller en låt om föräldralycka som är så totalt hudlöst (Annika Norlin skulle garanterat ha hittat ett bättre ord) vacker. Kolla Dian låten Fossey här i en liveinspelning:

Båda finns på eminenta CDn Däggdjur.

Den liksom novellsamlingen rekommenderas helhjärtat.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s