Två rapporter om kulturens samhällsnyttiga effekter

Idag framhåller allt fler aktörer, från OECD till folkhälsoforskare, de positiva samhällsekonomiska effekterna av kultur. Konst och kultur lyfts fram som nödvändiga för att skapa hållbara samhällen präglade av tillit, delaktighet och förmåga att möta förändringar.

Göteborgs Stads kulturförvaltning har släppt två rapporter om vad aktuell forskning säger om kulturens värde. Den första rapporten, Kulturens värde och sociala effekter, släpptes första gången 2020 och kommer nu i en reviderad version. Den lyfter fram olika sätt att resonera kring vad kultur är och bidrar med i samhället.

Den andra rapporten, Att belägga museers värde, är ny och fördjupar sig specifikt i museernas verksamhet.

– Forskningen visar att det går att mäta kulturens värde och effekter. Oavsett vilka variabler och metoder man använder så går det att se att investeringar i kultur ger mångdubbel avkastning i samhällsvärde och faktiska besparingar i andra samhällssektorer, säger Klas Grinell, docent i idéhistoria, utvecklingsledare på kulturförvaltningen och författare till rapporterna.

Bland kulturens effekter finns hälsovinster som ökat välbefinnande och upplevd livskvalitet, men också ökad öppenhet och tillit till samhällets institutioner, där museerna ligger i topp näst efter sjukvården när det gäller allmänhetens förtroende.

– De investeringar som nu görs i Göteborgs Stad i form av till exempel en om- och tillbyggnad av Göteborgs konstmuseum bör värderas som de viktiga bidrag till stadens identitet och välbefinnande som de är. Museisektorn kan kosta på sig att vara tydligare och självsäkrare i vilket samhällsvärde verksamheterna skapar, säger Britta Söderqvist, avdelningschef på Göteborgs museer och konsthall, kulturförvaltningen.

– Rapporterna är ett viktigt stöd i kulturförvaltningens arbete med att lyfta fram kulturens värde när staden växer och utvecklas. Att möta de samhällsförändringar vi står inför är ett gemensamt arbete där konst och kultur har mycket att bidra med, säger Anna Rosengren, direktör för kulturförvaltningen.

Rapporterna finns att ladda ner på goteborg.se eller längre ner på den här sidan. De vänder sig främst till kulturinstitutioner och kulturaktörer, som ett verktyg för att prata om kulturens värde och effekter.

I rapporterna lyfts exempel på forskning som visar att:

  • Det finns tydliga sociala och ekonomiska effekter av kultur som uppstår över lång tid. Kulturens samhällsvärde är högst när den är fri och öppet utforskande.
  • Många av kulturens effekter sker hos enskilda människor, genom att berika människors liv, kreativitet, tankevärldar och föreställningsförmåga. Att delta i kultur samvarierar med bättre upplevd hälsa, välbefinnande och livskvalitet.
  • Ett rikt kulturliv får stora ekonomiska effekter. Exempel från Danmark visar att kulturanslagen ger minst dubbel avkastning redan i ren ekonomi.
  • Kultur och kreativa näringar bidrar med kreativitet och innovationskraft till andra branscher och sektorer.
  • När människor avgör var de vill bo spelar tillgång till kultur en väsentlig roll.
  • Barn som läser och deltar i kulturella verksamheter är mer benägna att engagera sig för samhället och hamnar i en något lägre grad i kriminalitet, arbetslöshet och annat som innebär stora kostnader för samhället.
  • Kulturinstitutioner och museer har hög tillit bland befolkningen och kan stärka tilltron till samhällets institutioner genom att erbjuda inbjudande mötesplatser som är baserade på frivilligt deltagande.

Som vanligt talar man nästan enbart om kulturens sidoeffekter som om själva grundbulten nästan inte fanns. Kulturen har ett eget värde och utan den inga positiva biverkningar. Förstår att man inför de som beviljar anslag vill visa att de gör rätt när de lättar på penningpungen. Att kostnaderna för kultur inte är en ren utgift utan en investering; det är jag helt övertygad om.

Men det trevliga eller tråkiga är att om alla anslag försvann så skulle kulturen ändå finnas kvar. Den skulle givetvis se lite annorlunda ut, men så länge människorna finns kvar så kommer det finnas vad vi kallar kultur. En annan del i samhället som får stora anslag är vad vi kallar idrott. Även den skulle finnas kvar utan anslag om än i en annorlunda skepnad.

Jag tror att idrott och kultur är två ungefär likvärdiga storheter. Även om idrottens förmåga att manifestera sig är större; OS, VM o.s.v. Jag har vid ett tidigare tillfälle sett uppgifter om antalet besökare, tror att det var till bibliotek och fotbollsmatcher. Där blev kulturen vinnare. Men jag är ganska säker på att idrotten har ett högre egenvärde för om den talas det oftare bara om idrott utan att man framhåller dess sidoeffekter.  
Men båda är direkt sprungna ur det mänskliga. Här borde jag givetvis ta upp en sak som historiskt sett har överskuggat både idrotten och kulturen: Religionen. Men vi lever i ett sekulariserat land, så för stunden bortser jag från religionen.

Får kanske möjlighet att återkomma till mänskliga behov och uttrycksformer vid ett annat tillfälle.

Nu skall vi inte ställa idrott och kultur mot varandra. Många ”kulturpersoner” är idrottsintresserade och vice versa. Allt behöver inte vara antigen eller. Det kan vara både och.

Nu handlar det i första hand om kultur. Just nu skall mången svårbalanserad vårbudget antas. Risken är nog stor att den oprioriterade kulturen får minskade anslag. Vilket innebär färre investeringar i vår framtid.

Rune Lindström

Foto Rune Lindström

Klicka på bilderna om ni vill se dem större. Fungerar ofta hos boborg.se


Om du som jag ibland har svårt för att hitta rätt argument för det du tror på så får du här en lathund. En pdf-fil som du kan skiva ut på en A4-sida. Då får du 3 spalter, som du klipper i tre delar. Här finns alla forskningens argument som punktades tidigare. Vik delarna till lämplig storlek, stoppa i mobilfodralet, börsen, fickan, väskan eller annan valfri lämplig plats. Där har du många bra argument för att samhället/vi skall investera i kultur.

Lathund Forskning om Kultur (55 kB)


Kulturens värde och sociala effekter. Reviderad. (2023).pdf
File format .pdf (4,36 MB)
Att belägga museers värde. En kunskapsöversikt. 2023.pdf
File format .pdf (1,59 MB)

Lämna en kommentar