Det finns ett litet rum vid ena sidan av Läckö slotts förborg. Där gör Rörstrands museum varje år en utställning. I år har man följsamt till Nationalmuseums utställning med djur som tema inne i slottet ur sina samlingar gjort utställningen Faunan på Rörstrand. Man har en skatt att ösa ur. Både konstgods som bruksgods har dekorerats med djurmotiv genom Rörstrands snart 300-åriga historia. Det här lilla utställningsrummet ger inte utrymme för några större visningar, analys eller problematisering. Man har valt en del föremål med djurmotiv helt enkelt. Inredningen med sina montrar och tallriksställ på väggen lika från år till år. Och man använder dem på samma sätt. Några tallrikar på väggen och montrar med några föremål och ett foto av någon formgivare i bakkant. Så det känns mera pliktskyldigt än det blir spännande eller intresseväckande. Jag går inte in djupare med min kritik av de här utställningar då jag hört att Rörstrands museum ska utveckla ett nytt, och förhoppningsvis modernare och intressantare utställningskoncept till nästa år. Det ser vi i publiken verkligen fram emot. Rörstrands museum har en unik skatt som förtjänar en bra presentation.
Men alltså, en tallriksvägg med tallrikar med djurmotiv. Man ser att det funnits en mångfald En del känner man igen från loppisar och sommarstugor. Det är bra, för ”vanligt folk” har rätt att få glädjen att se att föremål ur deras liv ingår i en museisamling, vars funktion ju är att var en del av vårt gemensamma minne. Det finns glädje i igenkänningen. Den glädjen får man aldrig i Nationalmuseums samlingar.
Temat är djur. Tanken är väl att visa att det funnits en mångfald. Och att den består av både guldkorn och slagg. Jag gissar att museifolket tycker att det man visar är representativa godbitar.
I en monter finns arbeten från 1910 och 20-talen av Waldemar Lindström. Det är i mina ögon prydnadssaker som är lika välgjorda som ointressanta.
I en annan monter finns arbeten av Gunnar Nylund. Det är samma andas barn fast senare. Rörstrand var på en marknad där försäljarna hade sista ordet. Så det fick vara säljbart. Men Nylund är bra. Han har litet mer kreativitet i sina djurfigurer. Men även här är det daterade uttryck som hör en annan tid till.
På en vägg har man häftat upp skisser. Det är intressant att se hur enkel pitchen var på den tiden. På en av skisserna av Gunnar Nylund står en anteckning vid ett blyertstecknat kattdjur att den blir slopad den 8 september 1964. Inget att sörja tycks det.
I en monter finns litet gott och blandat. Där finns en geometriserad fisk av Carl- Harry Ståhlhane. Ett kul objekt i geometriserad lekfullhet. I samma monter finns ett par fåglar av Bertil Vallien. Man ser direkt att han inte är en designer. Han vill mer. Och hans fåglar blir av en helt annan art. Här finns en konstnärlig vilja i färg och form. Även den är förstås marknadsanpassad. Men han släpper inte på sina konstnärliga hang-ups.
I utställningen finns några majolikaföremål i jugendstil från ”sent 1800tal” som är fina.
Jag är verkligen full av förväntan på Rörstrands make-over av det här konceptet och utställningsrummet. Nästa sommar får vi se.
BO BORG
Foto: Bo Borg
Klicka på bilderna om ni vill se dem större. Fungerar ofta hos boborg.se
Förborgen Läckö slott
Faunan på Rörstrand, en utställning av Rörstrands Museum
Utställningstid: 10 juni – 3 september 2023
boborg.se 