Konstnären Bertil Almlöf har lämnat oss. Han var en stor och betydelsefull konstnär, framgångsrikt verksam som målare och grafiker i ett lika kraftfullt som personligt idiom.
Bertil Almlöfs konstnärskap utmärktes av troheten mot en livssyn och konstnärsattityd som gav hans konst ett eget bildspråk och uttryck. Han ägde en påtaglig konstnärlig beslutsamhet som på ett distinkt och personligt sätt gav bilderna skönhet och kraft. Han hade det konstnärliga modet att lita till sin ingivelse, att tro på sina idéer och visioner. Konstnärligt gick han konsekvent sin egen väg.
Han ville att hans bilder skulle beröra och påverka. Han använde starka pastosa färger som ett sätt att gestalta känslor och upplevelser. Hans stora erfarenhet och skicklighet som konstnär gör att hans bildspråk känns självklart och direkt.
Bertil Almlöf gjorde aldrig konst bara för konstens skull. Han bilder var för människan och livet.
Det finns ett naturligt tilltal i hans bilder som inbjuder till kontakt och förtrolig närhet. Hans inlevelseförmåga och engagemang laddar verken.
Han har arbetat fram ett bildspråk som är kongenialt med det östgötska landskapet, som gör det känslomässigt gripbart och begripligt. För mig som ditflyttad var den flacka östgötaslätten både ointressant och obegriplig tills jag genom Bertil Almlöfs fantastiska bilder av slättvyer såg särarten och framförallt erfor och förstod känslan. Den speciella energin och det obändiga och omistliga livet i veteåkrarnas möte med himlen kom genom hans bilder också mig till del. Han gestaltade landskapets kraft och skönhet på ett lika obestridligt som övertygande sätt.
Men Bertil Almlöf skildrade också hoten mot naturen. Det var otänkbart för honom att konstnärligt framställa ett landskap utan att förhålla sig till det. I gestaltningen låg för honom valen av stil och uttryck, men också moraliska och politiska ställningstaganden. Både i måleriet och grafiken märks att han var en engagerad och initierad miljökämpe. Han gisslade krigsmaskineriet, kärnkraften och rovdriften på naturen i sin konst. Hans bilder berättar hur slättens så vackra och bördiga rikedom också kan bli problematisk. Veteodlingen ger en ensidighet i landskapet som på sikt också utarmar det. Dess fruktsamhet ger överskott som skapar överflödsproblem. På så sätt gestaltade han livets och levandets pendlande mellan skönhet och hot.
Han flydde aldrig den fysiska verkligheten vare sig med känslosamhet eller metafysik. Han vände i stället sin konstnärsblick med intensiv förståelse och kärlek mot den.
Bertil Almlöf hade som få konstnärer förmågan att visa och tydliggöra landskapets säregna och mångskiftande fägring. Det är en skönhet som ger sig tillkänna om en skicklig konstnär som Bertil Almlöf möter naturen med respekt. Hans stora betydelse som förkämpe för ekologisk försiktighet är en viktig del av konstnärskapet.
Han har genom åren i bilderna också visat hur utsatt naturen är, hur hotad dess urkraft och poesi är av skövling och giftspridning.
Vi ser och förstår allvaret och engagemanget liksom den formella uppfinningsrikedomen i hans konst. Bertil Almlöfs bilder har en närhet och förtrolighet i tilltalet som få andra konstnärers. Han hade en sällsynt förmåga att förenkla på ett sätt som paradoxalt nog ger ökad innehållsrikedom med större tillgänglighet.
Bertil Almlöfs konst gestaltar den märkliga känslan av okränkbar helhet man kan känna inför naturen. I hans målningar möter varat evigheten. En ropande röd himmel kryper in i en mörk skogsiluett. Rött och svart; livets och dödens klanger. Mötet är oftast dramatiskt. Det är tillsammans de är storslagna. Så är det ofta; för ömsesidigheten och naturens dialektik var del av hans konstnärliga livssyn. Och hans bilder ger syn för sägen.
”Blint bultar här det omedvetna livet
i almens stam, i rosens eld, där skrivet
står blodets vilda Ja! en junikväll”.
Så skev en gång Johannes Edfelt i ord. Bertil Almlöf var en av de få som kunde gestalta sådana upplevelser och känslor i bild.
Bertil Almlöf var det levande landskapets stora penseldiktare och färgpoet.
I hans bilder finns sentiment, men ingen sentimentalitet. Längtan, men inte nostalgi. Inför dem försjunker en i en aktiv vila. Vi som är gamla nu tycker om det där att tiden liksom står still en stund. Tids nog hinner den rinna iväg ifrån oss. Bertil Almlöfs låter oss stanna upp i benådade ögonblick. Som Vladimir Majakovskij skrev ”… Se hur tyst det är i världen…” Det är när man ”lyssnar” också med ögonen, ja alla sinnen förresten, man hör annat än schablonerna och får kontakt med meddelanden naturen verkar bära. Sådana upplevelser ger hans målningar.
Kraften och särarten i Bertil Almlöfs konst är lika lätt att konstatera som den är svår att definiera. Men ingen undgår den.
Österäng den 24 mars 2024
BO BORG
Bilder ur boken Bertil Almlöf Grafik
ISBN: 978-91-985939-2-1
Foto Privat
Bertil Almlöf född 1930, död 22 mars 2024.
Konstnärlig utbildning: Valands konsthögskola 1953–1957
Representerad bland annat på Moderna Museet, Nationalmuseum, Göteborgs Konstmuseum. Östergötlands Museum, Norrköpings Konstmuseum och andra offentliga och privata samlingar i Sverige och utomlands
boborg.se 