#77 – 2017-24 ”Kultur på innergården”, Rosa huset i Skövde

Denna onsdag hade arrangören nästan tur med vädret men bara nästan. Vid femtiden på kvällen kom det en rejäl åskskur, som säkert skrämde bort en del besökare, så det var inte mer än fullsatt under kvällen –  utan den skuren hade det säkert varit fullpackat på gården.

Kvällen började vid sextiden, samtidigt som regnet upphörde, med att Claes Beckman berättade om Rosa husets ursprung. Det var Claes Beckmans farfars far, Per August som bodde på Sörbylund som med dåtidens kommunikationer låg långt utanför Skövde. Han hade av sin bror Johan i Stockholm fått rådet att nu när järnvägen kom; bygg ett hus med bostad på andra våningen och affärer på första. Per-August anammade broderns idé och köpte den tomt som på dåtidens stadskarta låg i det yttersta nord-östra hörnet av Skövde.

Han lät bygga ett stort hus som var färdigt 1864. Ett timrat och kalkputsat hus. På den tiden använde man ofta oxblod i linoljefärgen för bättre täckning och skydd för träet. Vill ni se hur den färgen ser ut, sök på Caput mortuum eller Engelskt rött. Oxblod blandades även ofta i kalputs men då blev resultatet rosa. Rosa huset har sedan 1864 stolt burit sitt namn.

På andra våning i stora salen hölls det större fester. Då kunde sällskapen gå ut på den stora balkongen och vinka åt den tidens stora modernitet; ångloken som frustade igång efter ett stopp vid Skövde Järnvägsstation.
Utan Järnvägsstation hade inte militären kommit, mekaniska verkstaden blivit Penta/Volvo o.s.v.
Utan den hade Skövde fortfarande varit en mycket liten obetydlig fläck på kartan. Huset har upplevt mycket under åren. Claes Beckmans pappa och hans syskon bodde i Rosa huset när de gick i stadens läroverk (Eric Uggla).

Rosa huset är idag ett välkomnannde kulturhistoriskt inslag i stadsbilden med sina olika kulturella aktiviteer, stadens enda loftgånshus och en kringbyggd innergård samt nära granne till stadens stora kulturhus. Allt ett stenkast från Järnvägsstationen som numera kallas för Resecentrum.
Tyvärr, hotas det för tillfället av försäljning till en hotellkeja.


Rosa huset är i dag ett av de absolut äldsta husen i Skövde som finns kvar med oförändrad exteriör och interiör. Rosa huset bör finnas kvar i renoverat men oförändrat skick, detta till glädje för kommande generationer.
Claes Beckman


Vid sjutiden berättade en av eldsjälarna bakom gårdsfesterna Rolf Arvidsson att det var den 77:e ”Kultur på innergården” sedan starten 2017 och att bandet på scenen The Big little Band hade utlovat fullt ös.

Och det blev det!

Bandet har förutom den vanliga sättningen även med sig en blåssektion. De började med en låt av Chicago, vilket gladde mig och säkert många andra äldre i publiken.
För de yngre som bara förknippar namnet med en stad vet nu hur de låter – fullt ös. Det fick mig att nostaligskt tänka på flyttlådan på vinden – den med vinyl. Och om den fanns kvar och var spelbar. Släpades med till fester på 70-talet tillsammans med Mandrill och några till.

Publiken njöt av musiken och gemenskapen på gården samt av den förbeställda maten, men den var nog slut nu eftersom man kunde få den redan före musiken. Kanske säkrast så, att applådera med kniv och gaffel i hand kan vara farligt.

Utställare den här gången var Stina Järvinen i Lilla Huset

och Christina Jonsson i Sommargalleriet

Dessutom visade Konstgrafiska en medlemsutställning

Nu önskar vi bara bättre väder på onsdag e.m. Och att Rosa huset även i fortsättningen får vara, det lilla kulturhus och den centrummagnet i Skövde, det är i många, många år till.

Foto och text Rune Lindström

Klicka på bilderna om ni vill se dem större. Fungerar ofta hos boborg.se


KAC:s Kultur på innergården nr 77
Rosa huset i Skövde
Onsdag den 24 juli 2024

Lämna en kommentar