Konsten att roa sig, en utställning med föremål ur Nationalmuseums samlingar
Läckö slott
Läckö slott har ett brett och kraftfullt utställningsutbud. Främst förstås den stora separatutställning de gör varje år. Förra året, en av svensk skulpturs stora, Lenny Clarhäll. I år den internationella stjärnan Kirsty Mitchell. Till det låter de Rörstrands Museum varje år presentera ett tematiskt urval ur sin samling. De har också ett unikt samarbete med Nationalmuseum. Genom att Läckö Slott utrustats med mycket potenta säkerhetsmontrar i fortknoxklass kan Nationalmuseum tryggt göra utställningar med dyrbara föremål ur sin samling tillgängliga för Läckö slotts besökare. Det är en unik möjlighet. Det samarbetet firar tjugofemårsjubileum i år.
Säkerhetsmontrarna styr helt hur föremålspresentationen ska bli. Men det tar en gärna för att här på Läckö få ta del av en del av Nationalmuseums skatter som sällan visas. Dom står där de står som orörliga tittskåp som rymmer mindre föremål. För att variera presentationerna något slås de in i textilier. De är utplacerade i flera rum. Några rum och rumsligheter i slottet kan också husera större föremål.
Museer ska samla och husera föremål, konstverk och dokument som berättar om historia, kultur och utveckling. De ska hjälpa oss att förstå vår historia och identitet och få oss att reflektera över vårt förflutna. Vårt gemensamma minne. Det kan en inte säga att Nationalmuseum gör med sin smala inriktning på överklassföremål, på det exklusiva och dyrbara. Det är inte mitt museiideal. De verkar samla efter Oscar Wildes devis: “Ge mig lyxen, och jag kan avstå från nödvändigheter.” Det gäller både det förflutna och samtiden som det verkar.
Årets tema för Nationalmuseiutställningen är FEST – Konsten att roa sig. Här visas 200 festföremål från femtonhundratalet och framåt. Ett huvudnummer bland de utställda föremålen har anknytning till Nobelmiddagen, den fest vi vanliga inte är välkomna till. Här visas föremål ur Nobelservisen, utsökta föremål i splendid exklusivitet. Vi får också se en spektakulär klänning uppsydd till Nobelfesten i den påkostade utsökthet som finns. Fast den finns inte annat än bakom skyddsglas i vardagsmänniskornas värld.
Många av de historiska föremålen i utställningen är överlastade i en annan tids stilideal. Det skulle inte bara vara dyrt, det skulle se dyrt ut också, verkar de ha tyckt. Och det gör det sannerligen.
Utställningen har undertiteln Konsten att roa sig. Så jag går på kul omkring i det här prydnadssakmyllret. Här kan vi konstatera hur överklassmaken förändrats över tid. Och hur det som en gång sågs som fint idag snarast ses som välgjorda bordsdekorationer.
Jag fastnar för några montrar. I en finns koppar och fat av Agneta Spångberg från 1991. Det är färgstarkt gods för heta drycker. Klart att en blir på festhumör om en får dricka sitt kaffe i ett muntert gäng med många sådana glada och livsbejakande koppar och fat.
I en annan monter finns föremål ur Nobelservisen. Det är glas av Gunnar Cyrén. Utsökta och speciella som sig bör. Och det finns porslin av Karin Björquist där dekoren utförts på Rörstrand. De är gjorda med diskret men ändå iögonfallande lyx. De skapar mera respektavstånd än trevnad och gemenskap.
Vi kan också se en festklänning som tillhört den Akademisekreterare som haft civilkurage, Sara Danius. Fint att komma att tänka på henne.
För att påminna om att kvinnor ofta sminkar sig till fest finns en del glasläppstift av Åsa Jungnelius i en monter. Det är klassiker, med feministisk klangbotten i vår tid.
En tänker att det vore kul att se ett festbord dukat a la Nationalmuseum. Det finns ett, men det är så överlastat och belamrat att festandet får ske annorstädes.
När en bländats av glansigheten och allt glitter är det en Lisa att få se en mörk skulpturgrupp av Döderhultarn (Axel Robert Peterson 1868-1925). Här gestaltas folk, inte borgare utan bönder, i vanliga mörka finkostymer och det lilla barnet som ska döpas i vitt. Så mycken både människokännedom och vardagspsykologi och historia de här figurerna är laddade med. Det är en nåd att få se konst av den här kalibern kontrastera.
Det blir mycket att uppleva och tänka på här. Det fina med den här utställningen är att vi får möta en del av Nationalmuseums skatter som sällan visas i Läckös slottsmiljö på hemmaplan.
Se den och fundera på vilka av föremålen som får dig i feststämning eller skulle passa på din nästa fest.
BO BORG
Foto: Bo Borg (när inget annat anges)
Klicka på bilderna om ni vill se dem större. Fungerar ofta hos boborg.se

Foto Sten Didrik Bellander (1921-2001), Tore Johnson (1928-1980), negativ 1957-12-09, Gelatinsilverfotografi
Utställning: Konsten att roa sig, en utställning med föremål ur Nationalmuseums samlingar
Läckö slott
Utställningsperiod: 8 juni – 15 september 2024






