Göteborgssymfonikerna har Vara Konserthus som sin andra scen (obs inte andrascen!) och det är vi musikvänner på bystan mycket glada för. Att få se en av landets främsta orkestrar på hemmaplan är suveränt. Göteborgarna kommer alltid med flaggan i topp. Den här gången kom de tillsammans med sin chefsdirigent Santtu-Matias Rouvali. Han har jobbat fast med Göteborgs Symfoniker från 2017/18 och hans kontrakt med dem gäller till 2025. Han är samtidigt chefsdirigent för Philharmonia Orchestra i London. Han har också spelat in ett antal skivor med musik av bl. a. Beethoven, Tjajkovskij, Sibelius (förstås) och många andra av de stora klassikerna. När jag skriver detta lyssnar jag på några av hans suveräna Stravinskijinspelningar.
Tillsammans gav Santtu-Matias Rouvali och Göteborgarna oss en konsertkväll av bästa märke. De började bra och blev allt bättre. Först fick vi höra Joseph Haydns symfoni 103, den av de så kallade Londonsymfonierna som kallas Pukvirvelsymfonin. Den är från 1795 och har fått sitt namn efter den dramatiska och stämningssättande slagverksinledningen. Fortsättningen är ett melodiskt verk som låter orkestern klinga ut och visa alla sina goda sidor. Det var musik av högsta karat. Haydn kan man lita på. Det kan man med Göteborgarna och Santtu-Matias Rouvali också.
Sedan kom det som blev kvällens höjdpunkt för mig, Igor Stravinskijs Jeu de Cartes- balett i tre givar. Titeln betyder kortspel och därför kallas de tre satserna för givar. Nog kände man litet Beethoven i inledningen till givarna. Kanske en doft av Barberaren i Sevilla svepte förbi. Men så är det, konst föds ur konst. I det här verket möts modernism och klassiskt. Det är ett komplext verk som på ett paradoxalt känns lätt att ta emot. Stundtals är det rena musikaliska fyrverkeriet.
Man avslutande med Ravels La Valse från 1920. Det är en rytmisk och livlig och dissonant vals som fungerar bra i konstmusiksammanhang, men jag är tveksam hur det skulle gå på dansbanan i Götenes Folkets Park. Verket har tolkats som en metafor för turbulensen efter första världskriget. Det kan jag inte uppfatta av det jag hör. Den där typen av tolkningar är verbalt elegantare än de är upplysande om upplevelser av musiken.
Det var musik av olika slag vi fick höra. Det var mycket slagverk och klangrikt och rytmiskt blås. Kanske bidrog det faktum att Santtu-Matias Rouvali också är slagverkare till att det här programmet fungerade särskilt väl.
Vilken höjdarkväll det blev! Publiken tackade med långa entusiastiska applåder.
BO BORG
Foto: Bo Borg
Klicka på bilderna om ni vill se dem större. Fungerar ofta hos boborg.se
Vara konserthus den 3 oktober 2024
Göteborgs Symfoniker
Dirigent: Santtu-Matias Rouvali
Program: Joseph Haydn (1732–1809) symfoni 103, Pukvirveln, Igor Stravinsky (1882–1971) Jeu de Cartes, Maurice Ravel (1875–1937) La Valse
boborg.se 