Det görs mycken bra skulptur i Skaraborg. Jag tänker på konstnärer som Yvonne Nimar, Martin Hansson, Anette Sjölander och Tony Abrahamsson, för att ta några exempel. När nu Anette Sjölander och Tony Abrahamsson ställer ut tillsammans gör de det med besked. Övre foajén i Folkets hus är packat med deras verk. Förstår jag rätt har den ene valt verken av den andre och vice versa.
1+1=3 är utställningstiteln. Den ska väl peka på att det uppstår en synergi när de båda skulptörerna ställer ut i hop. Det gör det inte. Det beror på att de knött in för många verk i en blandning som inte adderar. Tvärtom blir det rörigt och verken tar fokus och energi från varandra.
Därmed inte sagt att det inte finns bra skulpturer här. För det gör det.
Tony Abrahamsson är en rutinerad skulptör som kombinerar handaskicklighet med idéer han förvaltat och vidareutvecklat genom åren. Han har en bredd i uttryck och motiv. Främst tänker en på hans masker och skulpturer med människor i mindre format i keramik. På den här utställningen finns flera sådana av bästa märke både som friskulptur och som reliefer.
Det märks att han kan sina leror. Han modellerar säkert. Han varierar uttrycket ibland genom att glasera ytorna släta eller låta dem få rakubränningskrackeleringar och fläckar.
Ett av verken, som jag ser föreställa ett hus omgivet av tät skog, blandar föreställande och abstrakt på ett som osäkrar vaneseendet.
Hans hantverksskicklighet gör att han kan visa många olika sätt formulera sig i olika material. Han är formsäker. Säkert arbetar han sig fram till de uttryck han vill låt oss möta. Man märker hans intresse och fallenhet för att hitta det psykologiskt uttrycksfulla i minspel och åtbörder.
Här finns ett par djurhuvuden. Ett i keramik för tankarna till liknande verk av Henrik Allert. Ett annat är i sten och ser ur som om naturen själv gjort det.
På balkongen utanför hänger en stor vit ängel i ett arrangemang som får den att flyga. En spektakulär skulptur.
Anette Sjölander är en konstnär vars verk utifrån en personlig kärna vara i ständig utveckling. Man känner igen och ändå drar det åt något annat håll.
Utställningens starkaste verk är en stor mörk träskulptur. Det visar en figur fångad och inspärrad i en lådkonstruktion. En annan bortvänd figur står med ryggen åt. Det är ett drabbande verk i ett särpräglat uttryck. Det är laddat, fullt av tolkningsmöjligheter som gör starkt intryck och dröjer sig kvar. Tyvärr har man använt lådans översida som podium för andra skulpturer och det stör och förtar en del av styrkan i intryck och känslor. Det här verket är originellt, personligt och intressant både formellt och innehållsligt.
Här finns många ansikten både som skulptur och relief. Jag vet inte om de är porträtt av människor, men för mig de porträtterar de allmänmänskliga drag och belägenheter. Det finns ofta ett mörkt allvar över dem.
På en vägg hänger en ängel gjord av funna delar. Enkel och vördnadsbjudande uttrycksfull.
Det finns ett liksom ålderdomligt drag över Anette Sjölanders skulpturer. Och de kan därför få ett drag av rit över sig. Särskilt tydligt känns det i de urbrända klot hon visat genom åren och visar här.
De båda konstnärerna visar också måleri. Så nog är det maxat så det räcker.
Det här är en utställning fylld av tankeväckande och tänkvärda verk som håller den föreställande skulpturens fana högt
BO BORG
Foto: Bo Borg
Klicka på bilderna om ni vill se dem större. Fungerar ofta hos boborg.se
Folkets Hus Lidköping, övre foajén
Skulpturer och måleri av Anette Sjölander och Tony Abrahamsson
Utställningsperiod 2–17 november 2024
boborg.se 