Teaterdirektören & Jolanta hos GöteborgsOperan

BO BORG

Varför välja antingen eller när man kan få både och?

Med kombinationsföreställningen av Mozarts Teaterdirektören & Tjajkovskijs Jolanta på GöteborgsOperan får vi både komik på farsens gräns och tårdrypande romantik med djupt psykologisk klangbotten. Och vilken musik! Både wienerklassicism och romantik av allra bästa märke samma kväll.

Man kan diskutera om kombinationen av de här två styckena ger någon synergieffekt. För mig blir det två separata föreställningar utan gemensam röd tråd. I programmet berättas om hur Mozart och Salieri tävlade om publikens gunst och Salieri lär ha sagt: ”Prima la musica e poi le parole (= Först musiken och sedan orden). Så är det sannerligen här. Teaterdirektören har svaga texter fulla av schabloner. Och i Jolanta är den disneysöta storyn för säkerhets skull kryddad med honung. Så musiken och sången får dra lasset.

Inledningen till Teaterdirektören är elegant och effektfull på ett sätt som skapar förväntningar. En ensam röd telefonapparat står framför ridån under tiden ouvertyren spelas. Ridån går upp, telefonen ringer och vi befinner oss i ett repetitionsrum. Det börjar alltså bakom kulisserna tiden före en planerad föreställning. Opera om en del av operans vardag alltså.

Teaterdirektören är ingen opera precis utan talade repliker med musikinslag. Snacket är på svenska och är ett rätt poänglöst babbel som blandar rivaliteter och trivialiteter. Det ska var roligt, men det är inte många, inklusive jag själv, som skrattar vare sig gott eller ofta. Men Mozarts musik gör att allt är förlåtet.

Handlingen är att två diviga primadonnesopraner ska tävla om vem som ska bli nummer ett. Både Kerstin Avemo och Mia Karlsson är i toppslag och levererar tekniskt krävande och virtuosa koloraturer i ståpälsklass. Så rasande bra de är när de lyfter oss in i operahimlen.

Efter paus slår stämningen om till förtätad längtan och kärlek. Kvällen fortsatte med Tjajkovskijs Jolanta. Scenen är mörk med spegeleffekter i början. Jolanta är blind och vet inte att hon är det. Hennes far vill absolut inte att hon ska få veta. Ska kärleken ge henne synen tillbaka? Ska hon få se ljuset och den hon älskar? Upplösningen är lika överraskande som alltid i feelgood.

Det är vackert och stilfullt. Scenografin skapar återhållna men ändå effektfulla miljöer. Det här psykologiska dramat förtätas och lyfts av sångarna och musiken. Det här är inte något av Tjajkovskijs mest spelade eller hyllade verk. Ändå har det det mesta av det bästa hos kompositören som den emotionella kraften, dramatiken och de svepande melodierna. Hans musik kan med skönhetens speciella kraft öppna upp mot våra djupaste känslor som längtan och ofta melankoli. Han vet att utnyttja orkesterns fulla potential med effektiv orkestrering. GöteborgsOperans orkester tillsammans med dirigent Aivis Greters gav oss musiken med alla dess känslor och melodiösa klangrikedom. En ren njutning.

Huvudrollen som Jolanta bärs på ett drabbande sätt av Julia Sporsén. Hennes sätt att modulera komplexa känslor gav en levande kontakt med en människa som inom kämpar med tvivel, förundran och kärlek. Och som hon lyfte sina sånger. Hennes rollgestaltning av Jolanta var heltigenom övertygande.

Rollen som den förälskade Vaudemont gjordes av tenoren Adam Frandsen på ett sätt som fungerade fint. Luthando Qaves baryton känns så självklar att hans rolltolkningar blivit riktigt bra alla gånger jag hört honom. En speciell favorit är Mats Almgren. Hans kraftfulla bas är rik och uttrycksfull och avgörande för att kvällens föreställning blev så bra.

Generöst med två så bra och så olika föreställningar på samma biljett.


BO BORG

Foto: Lennart Sjöberg / GöteborgsOperan

Klicka på bilderna om ni vill se dem större. Fungerar ofta hos boborg.se


GöteborgsOperan den 4 maj 2025
Teaterdirektören & Jolanta
Teaterdirektören
Musik: Wolfgang Amadeus Mozart (1756–1791)
Dialog och sångtexter: Staffan Aspengren Schenholm, fritt efter ett libretto av Gottlieb Stephanie d.y.
Dirigent: Aivis Greters
Manus, regi, scenbild och kostym: Staffan Aspegren Schenholm
Ljusdesign: Thomas C Hase
Helhetskoncept: Christian Räth
Medverkande:Karin Hiertha: Kerstin Avemo
Märta Silver-Vogel: Mia Karlsson
Tomas Vogel: Tobias Westman
Bosse Bringh: Sami Yousri
Leo Lovén: Kristian Lindroos
Magnus Magnuson: Mats Almgren
Nelson Bengtson: Luthando Qave
Clara Broströmh Katarina Giotas; sceniskt och repliker. På premiärkvällen sjöngs hennes sångpartier av Anna-Sara Åberg)
GöteborgsOperans Orkester
Sjöngs på svenska
Jolanta
Musik: Pjotr Tjajkovskij (1840–1893)
Libretto: Modest Tjajkovskij efter att drama av Henrik HertzDirigent: Aivis Greters
Regi, scenografi: Christian Räth
Kostymdesign: Susan Cox
Videodesign: Elaine J. McCarthy
Ljusdesign: Thomas C Hase
Medverkande:Jolanta: Julia Sporsén
Kung René: Mats Almgren
Robert: Luthando Qave
Vaudemont: Adam Frandsen
Ibn-Hakia: Kristian Lindroos
Alméric: Tobias Westman
Bertrand: Sami Yousri
Martha: Katarina Giotas; sceniskt. På premiärkvällen sjöngs hennes sångpartier av Natallia Salavei
Brigitta: Kerstin Avemo
Laura: Mia Karlsson
GöteborgsOperans Kör
GöteborgsOperans Orkester
4 — 25 maj 2025 Stora scenen

Lämna en kommentar