BO BORG
”Man kan inte stiga ner i samma flod två gånger”. Sa filosofen Herakleitos för drygt tvåochetthalvt årtusende sedan.
Det verkar som Samot Nosslin är inne på liknande tankar. För en kan inte komma tillbaka till det lilla utställningsrum han disponerar i Skövde Konstmuseum och uppleva samma sak eller visa en kompis vad man upplevde. Som i livet självt finns det inga repriser här. Vi är vana att använda ordet utställning, men här handlar det mer om en ständigt pågående och föränderlig process. Här ges slumpen stort spelrum. Men den är inte fri som ”den vanliga”. Konstnären ger den i förväg dess givna ramar och förutsättningar.
I Alice i underlandet frågar Alice Cheshirekatten vilken väg hon ska ta. Katten frågar vart hon vill komma. Alice svarar att det inte spelar någon roll. Och då svarar katten: ”Då spelar det ingen roll vilken väg du går.” På den vägen snubblar Samot Nosslin med det här arbetet. Kompassnålen är ständigt i rörelse och pekar än hit och än dit och än slinker den ner i diket.



”Skapa snällhetskaos” står det på en vägg. Men hur gör man det?
Besökaren ska delta här. Och förstås slumpen, många konstnärers bästa vän.
Processledaren har gett vissa förutsättningar och fyllt rummet med föremål som inte tycks ha något direkt samband. Men de kan få desto fler!
Här finns dator och apparater som kan modifiera ljud och slumpa ut bilder. Bildbanken fylls på på olika sätt av inbjudna och vi vanliga. Man kan som besökare slå på en trumma och apparaturen skickar ut bilder. Dessa går i loopar och kan överlagras. Så det händer hela tiden något nytt med det gamla. Det återanvända kommer till ny användning i det här konstnärliga kretsloppet. Bilderna projiceras på hängande tunna tyger som rör sig sakta.



Det är nog inte meningen att man ska försöka hitta en mening (som jag just gjorde), i vad som vederfars. Det ingår i konceptet att vi som söker mening inte ska hitta något att förstå. Inte någon annan heller. Man får släppa taget och dras in i de malströmmar av intryck som rummet fylls med på ett irrationellt och svårgripbart sätt. Så ska det vara här. Jag gissar att det handlar om ett poröst begrepp som frihet. Rätten för en processledare att släppa kontrollen och låta Que sera sera gälla. Dom säger att jag skiter i allt, men det skiter jag i, som det heter i sången. Men det skenet bedrar. På väggarna finns några nonchiga texter som ger grafittivibbar. Skoj kan vara nog så allvarligt menat.
Det här fria och okontrollerat oförutsebara har paradoxalt nog upplevelseanvisningar i form av ett av Samot Nosslin sammansatt Vajsing manifest med en massa kuliga påståenden typ: ”omfamna det skeva och det ofullständiga”. Även slumpens frihet måste regleras när man ska skapa snällhetskaos.
Det är kul att gå här och konstatera att här har man ingen hjälp av sin bildning och sina konsthistoriestudier. Levande konst kan ta sig andra vägar. ”Ge upp allt hopp, du som härigenom passerar”, står det vid ingången till Dantes Inferno. Här gäller motsatsen. Det känns befriande.
BO BORG
Foto: Bo Borg
Klicka på bilderna om ni vill se dem större. Fungerar ofta hos boborg.se
Skövde konstmuseum
Vajsing
Samot Nosslin
Senast besökt den 8 maj 2025
Utställningsperiod 17 april – 18 maj 2025

