BO BORG
”I said I know it’s only rock ‘n roll
but I like it
I know it’s only rock ‘n roll
but I like it, like it, yes, I do”
Boken heter It´s only rock´n roll. En blinkning åt rockessen Rolling Stones jättehit med underrubriken (but I like it). Jag har aldrig förstått det där med ”only”. Rock´n roll är den viktigaste musiken efter 1950. Vad är det för ”only” med det!? Och när man tittar på bilderna i boken med många suveräna rockartister som motiv, som genomgående är i absolut toppklass, finns det inget att urskulda sig för. Tvärtom!
Rockmusiker och konserter är perfekta motiv för en så bra fotograf som Peter Kjellerås.
Han har den där blicken som krävs för att hitta och fånga den rätta infallsvinkeln i det rätta ögonblicket. Han har stor erfarenhet som fotograf i massor av olika tidningar och tidskrifter, bl. a. 20 år på Aftonbladet. Många av de här bilderna har tagits för tidningar.
Den korta sammanfattningen av boken är att på dess 188 sidor finns 140 bilder hämtade ur 50 års yrkeserfarenheter av gediget professionell fotografering, inte minst av stora event.
Hans stora intresse är rockmusik och han har bevakat massor av rockiga highlights. Och han tagit väl vara på de tillfällena, det visar bildurvalet i den här boken.
I en del bilder har han tagit med sig sin bakgrund som målare och sitt teknikintresse till bilder med mera renodlat konstintresse.
Rockfotografi är en egen genre. Det är ett poröst begrepp. Men vad ska egentligen ett rockfoto fånga? För mig handlar det om att man ska varsebli kraften, energin och intensiteten hos musiken, artisten och publiken. Komma artisten nära. Nyckelordet är total närvaro. Fotografen måste var lyhörd för den speciella stämningen, upphetsningen i stunden. Helst ska man få se och förstå något om den särskilda kommunikation som är rockkonsertens signum i en bild. Man kan förstås inte säga hur det ska göras. Men om bilden är bra förstår man precis. Peter Kjellerås har fyllt den här boken med sådan.
Rockbilder gör sig bra i svartvitt. Här finns många. Ett bra exempel är tex den på ironmaidenfrontmannen Bruce Dickinson i action 1988. Man känner ordlöst vad The seventh son of the seventh son har för mystiska krafter.
Här finns också en fantastisk bild på Lill Babs. Här är karisman och scennärvaron fångad på kornet.
Han arrangera bilder också. Bilden av Ulf Lundell vid Lasse Lucidors gravsten är en tanke som blev en händelse. Och en klassisk bild i gråväder med den i sten huggna texten ”Kallad den olycklige” i fokus.
Peter Kjellerås kombinerar också sina idéer med den stora tidningens resurser. Ett slagkraftigt exempel är när han för att visa Lena Philipssons framgångar i Eurovision i Istanbul tar en helikopter (sic!) och får hennes porträtt med staden uppifrån i bakgrunden. Hon, som väl knappast kan kallas rockare, är en av de få i den här boken som har rockens standardattribut solglasögon (kanske bara för att det är så soligt). Oavsett vilket boostar det attityden.
Han lyckades också få Radiosymfonikerna att sträcka in sina dyrbara instrument i en ring runt Eva Dahlgren och det blev förstås en bild utöver det vanliga.
Ännu ett strå vassare är bilden av Idde Schultz. Hon fick Rockbjörnen 1985 för låten Fiskarna i havet. Peter Kjellerås utrustade sig med en undervattenskamera och fick pristagaren att posera under vattnet med prisstatyetten, en kandelaber och en flaska bubbel i Polen på Radisson Hotel. En sån bild fixar bara de bästa.
Helt oregisserat var mötet med Bob Dylan bakom Sheraton en mörk natt. Dylan uppskattade fotograferingen så litet att han svarade på fotografens vänliga hälsning med ett iskallt: ”You´re dead”. Men bilden på den sure skulle vi inte vilja vara utan.
Den eteriska bilden av Emmylou Harris som försvinner i sitt skapande är kongenial.
En rockkonsert handlar om kontakt och längtan. Bilden av brett Anderson och hans publik skildrar det klockrent.
Tänkte att jag skulle välja en favoritbild. Men det blir en lång lista.
Boken avslutas perfekt med en svartvit publikbild med Ozzy Osbourne långt där borta som det är på utomhusspelningar numera. I förgrunden en flicka med slutna ögon. Hon har tagit med sig musiken och kärleken in i sig själv. Det är där den verkar när det fungerar. Mentor Williams har beskrivit det där bäst av alla i låten Drift Away: ”Oh, give me the beat, boys, and free my soul
I wanna get lost in your rock ‘n’ roll and drift away”.
Den här boken kommer jag att återkomma till ofta. En klassiker.
BO BORG
Foto: Bilden ur boken tagna av Peter Kjellerås.
Klicka på bilderna om ni vill se dem större. Fungerar ofta hos boborg.se
Bok: It´s only rock´n roll
Fotograf: Peter Kjellerås
Texter av: Peter Kjellerås, Lasse Anrell, Per Bjurman, Niklas Silow
Grafisk Design: Oscar Laufersweiler, Ivy Agency. Peter Kjellerås
Förlag: Arvinius +Orfeus Publishing
ISBN: 978-91-527-7111-2
boborg.se 