BO BORG
Stig Lindberg i helfigur på Läckö. Skynda dit!
Nu visar Nationalmuseum sin årliga utställning på Läckö Slott. Läckö slott har till skillnad från många andra museer ute i landet unika säkerhetsanordningar som gör att Nationalmuseum kan låna ut ur sina samlingar. Det ger fantastiska möjligheter och en av många goda anledningar att besöka slottet.
Årets Utställning presenterar en av våra allra främsta konstnärliga formgivare, Stig Lindberg (1916–1982).
Stig Lindberg kallade sig hela sitt liv för konstnär men hans arbeten samlas inte på Moderna museet utan på Nationalmuseums konsthantverksavdelning. Är det för att konsten inte uppfattas som lika ”fin” om den har en nyttofunktion också?
Foto: Linn Ahlgren/Nationalmuseum
En oglaserad kaffekopp och dess fat är naturligtvis en lika stor utmaning för en konstnär som en tom duk. Båda kräver stor talang om det ska bli något bra, och i bästa fall något stort.
Häromåret hade McDonalds tryckt Stig Lindbergs mönster Berså och Adam på sina pappmuggar (undrar om dom muggarna ingår i Nationalmuseums samlingar?). Och frågan är om inte Donkens automatblask smakade litet bättre då man drack ur dem. Så vill jag minnas det åtminstone. Skönheten har många nyttofunktioner. Inte minst Stig Lindbergs.
Vad allt gjorde inte konstnären Stig Lindberg under sin långa och minst sagt framgångsrika karriär. Köparnas kärlek till de föremål han designade av vad slag de vara månde gjorde att produkter som bar hans signum fyllde de svenska hemmen med både nytta och glädje.
Han var verksam på Gustavsbergs porslinsfabrik 1937 – 1981. Och där gjorde han sina kanske mest älskade, kända och spridda serviser Berså och Spisa Ribb för att bara nämna några av storsäljarna. De har som flera av de skapelser som förknippas med hans namn fortsatt klassikerstatus. De är något så ovanligt som både uppskattade av kritiker och genuint folkkära.
Stig Lindberg var en multibegåvning och mångsysslare. Förutom keramiken gjorde han också textiltryck och illustrerade barnböcker som Krakel Spektakel, designade plastföremål och utformade till och med en TV apparat vars formgivning känns som den var långt före sin tid. Att den här uppräkningen bara är en skrapning på ytan förstår en i mötet med den fullmatade utställning med verk som bär hans signatur som nu visas på Läckö slott. En höjdare!
Stig Lindberg kan ses som folkhemmets formgivare. Och många av hans verk har en tydlig koppling till en annan tid och dess preferenser och vanor. Det är en epok vi är många som är nostalgiska till.
Stig Lindbergs namn kan numera ses som ett varumärke som byggts upp att bli ett med kvalitet, originalitet, humor och inte minst viktigt i våra dagar, samlarvärde.
Utställningen väcker fascination och beundran. Hur kunde en enda artist vara så kreativ och mångsidig så länge!?
Här i utställningen på Läckö finns det ena exemplet bättre än det andra för att visa hans stora kvaliteter.
I början av utställningen kan vi se en bricka med några konturtecknade figurer och dekorativa blommönster. Här finns den färg och formglädje som är typisk för Stig Lindbergs arbeten. Glatt, vänligt och dekorativt. Här finns också en urna med några tecknade figurer. I de här verken kan jag se en tydlig linje fram till hans elev Ulrika Hydman-Vallien som tog till vara och vidareutvecklade arvet från Stig Lindberg.
Vi kan också se fina exempel på de textilmönster han skapade. Även här med glädjeflaggan i topp. Och det överflödande myllret av mönster delar som är både roliga och dekorativa utan minsta högfärd.
Servisporslinet är förstås det mest fascinerande. Man behöver inte stå länge framför en sådan monter innan man hör någon säga: ”Sådana fat har vi på landet” och sällskapet svarar: ”sådana har vi” och pekar på ett annat kaffegods. Hans mönster är omhuldade och går vidare i nya generationer ”vanligt folk”. Och de används.
Och så den speciella TV-apparat han designade för Luma. En separat, frilagd skärm, på en box. När det museum jag jobbade på skulle föreslå ett framtida museiföremål till en antologi valdes den Tv:n. Tiden har gått ifrån den genom ett teknikskifte. Men formgivningen bär ändå idag en air av framtiden.
Här finns också intressanta föremål i emalj han skapade. Den där öppna spisen man kan se på utställningen är cool så det förslår. Och så skulptur.
Så där kan man fortsätta. Här finns massor av industriprodukter och unika föremål. Det ger bilder av vad som kan hända när kreativiteten möter konstnärligheten och de trivs bra tillsammans och förmerar varandra.
Kanske finns det en del som komplicerade bilden av Stig Lindbergs skapande. Det tas inte upp på den här utställningen, men i en bok om honom berättar Anna Larsdotter: ”Fast egentligen var det ju inte Stig som ritade Berså, det var hans assistent Krister Karlmark .”Men så gick det till på den tiden. Assistenten fick ett uppdrag och chefen tog äran. Stig Lindberg var chefen med ett stort behov att stå i centrum. Det berättas i Anna Larsdotters bok hur kollegor på Gustavsberg började gömma sina skisser för annars menade Stig Lindberg att han redan gjort dem.
När Stig Lindberg tillfrågades om varför han lämnat den fria konsten, svarar han ofta till förargelse för många: jag finner geniattityden mindre och mindre och mindre tillfredsställande.
Men hans eget värv visar att man kan vara genial på många olika sätt.
Den här utställningen på Läckö Slott ni inte ska missa!
BO BORG
Foto där inte annat anges: Bo Borg
Klicka på bilderna om ni vill se dem större. Fungerar ofta hos boborg.se
Läckö Slott
Nationalmuseum – Stig Lindberg
Utställningskommissarie: Micael Ernstell, Nationalmuseum
Utställningsscenograf: Henrik Widenheim, Nationalmuseum
Utställningsperiod: 7 juni – 14 september 2025
boborg.se 