BO BORG
Den 9–14 september hade konsten huvudrollen i Berlin, i år igen. Då pågick den 14:e upplagan av Berlin Art Week. De dagarna öppnades över 100 utställningar och anknytande projekt.100 gallerier och museer och över 500 konstnärer deltog. Årets tema Futures of Care betonade bland oändligt mycket annat; biokonst, ljudaktivism och installationer ledda av migranter.
Hela staden bubblade av det samtida konstlivets många temperament och ansikten. Mångfald är nyckelordet som alltid på dessa konstveckor. Intensivt är bara förnamnet för oss som var där. Det finns inga möjligheter att ta del av mer än en bråkdel. De dagar vi var där präglades helt av konsten. Berlin är en stor stad så vi åkte Uber mellan utställningarna för att hinna med åtminstone så mycket som möjligt. En bråkdel. Men vilken bråkdel.
Några större utställningar recenseras i separata texter på andra platser här på boborg.se.
Här redovisas som ett av många tänkbara exempel intrycken från en gallerirunda i ett av distrikten.
Först ut på den här repan var Dotothée Nilsson Gallery. Där visades utställningen Mehr Licht med verk av Sasha Wieder. Konsfotografi av bästa märke. Utsökta kompositioner och gestaltning av ljuset. Jag fastnade för en bild av ett landskap med ruin i märkligt gult ljus. Caspar David Friedrichs skugga låg tungt över motivet och gav det hans speciella laddning.
Redan på nästa ställe, Walter Storms Galerie, kände jag mig hemma med konst som var minst sagt snarlik de konkretister jag gillade skarpt som ung. Konstnären hette Gunter Fruhtrunk. Jag blev upplivad av de utåtriktade bilderna. Men mest av allt gav de mig en känsla av déjà vu.
Vidare till Galleri Reiter. Där visade danska Mette Homar en blandad kompott med landskapsanknytning. Dekorativt så det räckte och blev över.
Galerie Thomas Shulte visade utställningen Sleepwalkers av Julian Irlinger. Jag minns en installation av hängande lysande lyktor. Kul och lekfullt utan varje djupsinne.
På Charlottenstrasse kunde vi bland annat se en både tuff och snygg abstrakt målning av Dan Walsh där vinden liksom busblåst genom kompositionen och gett den liv.
På Hua international såg vi en installation med målningar av kinesen Tong Kunniao. Golvet var täkt av ett tjockt lager ulligt vitt material som nakna kvistar var nerstuckna i. På väggarna hängde några färgstarka målningar med abstraherade naturformer. Ett möte mellan natur och kultur med naturmotiv i en utpräglad kulturkontext..
Galleri Max Hetzler hade en jätteutställning med två konstnärer. Den heter dialog som sig bör när två konstnärer ställer ut tillsammans. Hans Josephson visade stora oformliga skulpturer som såg ut att vara av lera men, fick vi veta, av behandlad mässing. Det förändrade ingenting i tillägnelse eller upplevelse. Till det fult målade rutmönster av Gunter Förg.
På Galleri Ester Schipper fick vi sätta på oss skoskydd innan vi fick gå in på det vita golvet. I ett stort rum var stora svarta skulpturer, fragment i organiska former installerade. Det uppstod en laddad stämning i rummet och vi besökare fylldes av frågor. Installationen hette Syzygy och var gjord av Lee Bae.
Vad ska man välja när allt finns? Den här stunden lät vi slumpen guida oss.
Trots att det här bara var en liten liten del av utbudet på Berlin Art Week var vi efter den här repan helt överfyllda av intryck av olika slag. Och det här exemplet var bara ett miniutsnitt. Man kunde lätt ha gjort nästan hundra sådana här rundor under den här fullmatade konstveckan.
BO BORG
Foto: Bo Borg
Klicka på bilderna om ni vill se dem större. Fungerar ofta hos boborg.se
Berlin ArtWeek 9–14 september 2025
boborg.se 