BO BORG
De var de som i början av sjuttiotalet opponerade sig mot glaskonsthantverkets industrialisering. De ville jobba själva utan stordrift och assisterande specialister. Bort med företagsinflytande över hur och framför allt vad de gjorde.
Dom kom att kallas friblåsare.
Små glasugnar hade utvecklats i USA och förbättrat förutsättningar för satt skapaglaskonst i egen regi, i egna studios. Åsa Brandt startade sin hytta redan 1968. Ulla Forsell hörde till pionjärerna inom det som kom att kallas studioglasrörelsen och som kom att bli så viktig för utvecklingen av svensk glaskonst. Hennes första egna ugn byggdes 1974. Det var en tid av entusiastisk pionjäranda och en öppenhet i uttryck, form och teknik.
”Vissa tror att bara man lägger in litet färg och gör det litet skevt kan man kalla det studieglas.” Visst stämmer det också på hennes eget glas. Men hon adderar personlig färg och äventyrlig formkänsla och materialbehandling och så mycket annat som ger mer än mervärden. Hon får glaset att visa så många temperament och ansikten som tjusar och förför.
Nu har boken Ulla Forsell – Friblåsare kommit. Det är en stilig bok med ett imponerande bildmaterial och en text av Petter Eklund. Den beskriver 50 års skapande på väg mot 60. För Ulla Forsell är fortfarande vid dryga 80 aktiv och full av idéer.
Boken går igenom hennes liv och skapande på traditionellt kronologiskt sätt. Barndom och skoltid. Litet av tidsandan i ungdomen som verkar prägla hennes skapande med slagord som ”Join the glassblowing movement” och ”Blow glass for peace”. Jag tycker mig se mycket av flowepower och hippielekfullhet både som attityd och tema genom hennes skapande.
Boken fortsätter med en ”tidsresa i glas”.
”I dag är ju konsthantverket något av en paradox – ett exklusivitet som lever på existensminimum”, konstaterade Ulla Forsell vid ett tillfälle tidigt i karriären. Så hon har successivt sökt sig mot den mera värderade konsten och de offentliga uppdragen. Och blivit framstående i alla.
”Glaset har allt jag gillar. Mystiken. Transparensen. Det är tunt, sprött, explosivt – samtidigt finns där en urkraft.”, sa hon och lade till att det var det som gjorde att det passade hennes temperament. I glaset kunde hon hitta sitt material och medium både för bruksglas och konstnärliga experiment. I dessa var hon fräck och frimodig.
Inom konsthantverket är hennes cylindervaser med markerad kant en klassiker och stapelvara. Hon har också gjort en några champagneglas med guldkula på foten, de s k Millennieglasen. Särskilt de med en citron i foten är mina favoriter. De har en blandning av konstnärlig lekfullhet och högklassigt och personligt hantverk som jag ser som ulllaforsellskt och som jag gillar skarpt.
Petter Eklund är en flyhänt författare med, litet torrt jämn, men säker även på tomgång. Han konstaterar och beklagar att man I början av Ulla Forsells karriär mer skrev om hennes Pippi Långstrumplook än att göra analyser och att hennes klippböcker (hans källa) till stora delar består av rätt ytliga reportage och få recensioner. Jag hade hoppats att Eklund med den insikten skulle ta tillfället i akt att fördjupa analysen av hennes kvaliteter och konstnärliga och hantverksmässiga särart. Men det görs just inte i den här boken.
Bokens bilder är bländande bra. En fest för ögat att umgås med. Och layouten är stilfull. Boken ger trevliga stunder med Ulla Forsells glas.
BO BORG
Foto ur boken tagna av Bo Borg
Klicka på bilderna om ni vill se dem större. Fungerar ofta hos boborg.se
Bok: Ulla Forsell – friblåsare
Av: Petter Eklund och Ulla Forsell
Grafisk form: Petter Antonisen
Omslagsfoto: Nadja Sjöström (framsida), Mats Bäcker ur boken)
Förlag: Carlson bokförlag
ISBN: 978 91 8982 632 8
boborg.se 