BO BORG
Österängs Bygdegård imponerar med ett omväxlande och kontinuerligt kultur- och nöjes-utbud. Det är alltid välordnade och trevliga arrangemang. I söndags eftermiddag hade de dukat upp bord vita dukar och levande ljus. I pausen serverades den fika som ingick i biljettpriset.
Och som på alla kulturtillställningar jag varit på där var det fullsatt till sista plats.
Tänk att ha ett sånt aktivt aktivitetshus i en by på 86 innevånare. Hatten av för alla dem som med liv och lust och ideella insatser håller den här samlingsplatsen så vital och efterfrågad.
I söndags var det plats på scen för förställningen Viva La Diva. Det visade sig vara en show med två rutinerade artister med lokal och nästanlokal anknytning. Lotta Karlsson ”är bördig från Österäng”. Bara en sån sak. Här framträdde hon som sångerska och pianist. Hon har enligt reklammaterialet en bred musikutbildning och turnerar både i Sverige och utomland. Och att hon är rutinerad och kompetent råder det ingen tvekan om.
Kristin “Fornfela” Svensson är från Mariestad och är sångerska och multiinstrumentalist. Som artistnamnet signalerar är hennes musik grundligt och kärleksfullt myllad i olika tiders vistraditioner. Jag hörde henne senast på Lidköpings visfestival häromåret. Då handlade det om folkmusik med långa historiska rötter. Då var hon och hennes medmusiker i annan genre än flera av de mera melodiradioanpassade akterna som följde. Men hon har flera strängar på sin lyra visade det sig den här eftermiddagen när hon botaniserade i schlagers värld.
Viva la Diva visade sig vara en schlagerjukebox. De hade gett de gamla favoriterna (som de flesta i publiken var väl bekanta med) en lite småkul inramning som fick de olika låtarna att ingå i en löst, men ändå, sammanhållen berättelse.
Vi fick höra hits (örhängen hette det väl på den tiden) av favoriter från fornstora dar. Och som föreställningstiteln anger handlade det om låtar som var förknippade med kvinnliga artister. Därmed inte sagt att det var en feministisk apell.
Mellangagsen levererade samma gamla kvinnosyn om trånsjuka och lättlurade kvinnor. Litet synd tyckte jag nog det var på så rara ärtor. Men vi fick höra ett pärlband av oförglömliga låtar från ”divor” som LillBabs, Siv Malmqvist, Anita Lindbom och många fler.
En petimeteranmärkning; var så folkliga artister som LillBabs, Siv Malmqvist och Lill Lindfors att betrakta som divor!? Att Zara Leander som vars låt inledde var det råder det väl däremot ingen tvekan om.
Men nostalgi var det så det räckte och blev över och publiken gladdes åt det här musikaliska alladinasken.
Föreställningens två divor var bra sångerskor och entertainers som etablerade fin publikkontakt. De hade inga problem att få publiken att sjunga med eller till och med att stå upp och dansa. Kompet bestod för det mesta av Lotta Karlssons elpiano. Men emellanåt (allt för sällan om ni frågar mig) kom Kristin “Fornfela” Svensson in med fina fiolinpass.
Det var ingen tvekan om att det här handlade om artister som direkt etablerade kontakt och fick publiken i sina händer. Och det märktes vilken glädje publiken hade att få höra de gamla dängorna. Showens längsta applåd fick Lotta Karlsson för en inlevelsefull tolkning av en av Edit Piafs slagnummer.
Det här var en föreställning som gick hem. Nöjda leenden stod som spön i backen på den belåtna publik som gick ut i vårkvällen.
BO BORG
Foto: Bo Borg
Klicka på bilderna om ni vill se dem större. Fungerar ofta hos boborg.se
Österängs Bygdegård den 29 mars 2026
VIVA LA DIVA
Lotta Karlsson, sång, elpiano
Kristin “Fornfela” Svensson, sång, fiol
Publik: Fullsatt
boborg.se 