[1] https://helagotland.se/nyheter/gotland/artikel/siffror-sa-tycker-svenska-folket-om-det-gotlandskalandskapet-/lyox2n6r 2023-07-04.
[2] Malcolm Andrews, Landscape and Western Art, Oxford History of Art, Oxford University Press 1999, s. 28-29.
[3] Andrews 1999, s. 3.
[4] Andrews 1999, s. 20.
[5] John Berger, Konsten att se, Stockholm: Brombergs bokförlag 1982, s. 88-9.
[6] Andrews 1999, s.59.
[7] Andrews 1999, s. 130–132.
[8] Birgitta Rubin, ”Att se landskapet genom konstnärens öga”, Dagens Nyheter, 2015-07-19.
[9] Håkan Hellström, ”Gårdakvarnar och skit”, 2005.
[10] W. J. T. Mitchell, ”Imperial Landscape”, Landscape and Power, Chicago: The University of Chicago Press, andra upplagan 2002, s. 5.
[11] Andrews 1999, s. 149.
[12] Andrews 1999, s. 28.
[13] Helge Kjellin, Gustaf Rydberg. Skånes målare, Stockholm, Sveriges Allmänna Konstförenings Publikation nr 34, 1925, s. vii.
[14] Kjellin 1925, s. 43.
[15] Mitchell, 2002, s. vii-viii.
[16] Nils-Olof Olsson, Skåne genom konstnärens öga, Malmö: Färgtrappan Arc and Art, 1999, s. 108.
[17] Jakob Christensson, Landskapet i våra hjärtan. En essä om svenskars naturumgänge och identitetssökande, Lund 2002, s. 77.
[18] Olsson s. 108.
[19] Eleanor Rosch introducerade på 1970-talet ”prototypikalitet” för en egenskap hos kategoriseringar. (Eleanor Rosch, ”On the internal structure of perceptual and semantic categories”, Cognitive Development and the Acquisition of Language, New York, Academic Press, 1973, s. 131-132.)
[20] Olsson s. 144
[21] Christensson 2002, s. 83.
[22] Christensson 2002, s. 84.
[23] Nils Lewan, Perspektiv på skånska landskap, Skånes Natur årgång 91, årsbok för Naturskyddsföreningen i Skåne 2004, s. 43–33.
[24] Christensson 2002, s. 75.
[25] Sten Åke Nilsson, Carl August Ehrensvärds Resa i Skåne, Lund: Bokförlaget Signum 1982, s. 101.
[26] Nilsson 1982, s. 46.
[27] Lars-Göran Oredsson, Konst i Skåne 1904–1984, Malmö: Skånes konstförening 1985, s. 9.
[28] Lennart Isaksson, Gustaf Rydberg 1835–1933: Skånes landskapsmålare, Staffanstorps konsthall 1996.
[29] Kjellin 1925.
[30] Alfred B. Nilsson, ”Skånes målare Gustaf Rydberg 75 år”, Idun, nr 37 1910. Henrik Wranér sade sig två decennier tidigare ha hört Skåne liknas vid en enformig fläskpannkaka! (Christensson 2002, s. 75.)
[31] Ernst Fischer, Nutida skånskt måleri, Stockholm, Bonniers, 1946, s. 7–8.
[32] Kjellin 1925, s. 5.
[33] Kjellin 1925, s. 18.
[34] Kjellin 1925, s. 25 och 52.
[35] Torsten Palmér, Konst i Skåne 1904–1954, Malmö, Skånes konstförenings jubileumspublikation 1954, s. 14.
[36] Kjellin 1925, s. 11 och 13.
[37] Citat i Helmer Lång, ”Gustaf Rydberg, Arild och Skanör-Falsterbo”, Skånska städer och landskap, red. Helmer Lång, Skånska akademien, Wiken 1990, s. 10. Källa saknas i artikeln.
[38] Anna Greta Wahlberg, ”1728–1880”, Svensk konsthistoria, red. Mereth Lindgren, Louise Lyberg, Birgitta Sandberg och Anna Greta Wahlberg, Lund: Bokförlaget Signum 1999 [1986], s. 365.
[39] Göran Christerson, ”Biografi C F Hill”, Edvard Munch, Carl Fredrik Hill, Katalog Liljevalchs och Malmö Museer 1987, s. 86.
[40] Nils Lindhagen, “C F Hill”, Edvard Munch, Carl Fredrik Hill, Katalog Liljevalchs och Malmö Museer 1987, s. 20.
[41] http://cfhill.blogspot.com/2015/10/de-skanska-och-smalandska-landskapen.html 2023-08-08.
[42] Birgitte von Folsach och Johannes Preetzman (red). Kunstnerkolonierne Hornbæk & Arild, n, Nivå:
Nivaagaards malerisamling, 2023.
[43] Torsten Palmér, ”Keyser, Hilda Elisabeth”, Svenskt konstnärslexikon, bd 3, Malmö: Allhems förlag 1957.
[44] Anneli Sandberg, Elisabeth Keyser. Kvinnligt konstskapande under 1880-och 90-talen, c-uppsats, Stockholm: Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, 1993, s. 22.
[45] Sandberg 1993, s. 24.
[46] Henrik Wivel, “Kunstnerernas tranedans på Kullaberg”, i Birgitte von Folsach och Johannes Preetzman (red), Kunstnerkolonierne Hornbæk & Arild, Nivå: Nivaagaards malerisamling, 2023, s. 119. Det finns en omfattande brevsamling på länsmuseet i Kristianstad mellan Elisabeth Keyser och Emilia Lönblad.
[47] Gösta Lilja, ”Holst, Agda”, Svenskt konstnärslexikon, bd 3, Malmö: Allhems förlag 1957, s. 186.
[48] Sandberg 1993.
[49] Lewan 2004, s. 30–45.
[50] Christensson 2002, s. 56.
[51] Christensson 2002, s. 5.
[52] Richard Bergh, ”Svenskt konstnärskynne” (1899), Om konst och annat, Stockholm 1919, s. 155.
[53] Bergh 1919, s. 155.
[54] Bergh 1919, s. 151.
[55] Fischer 1946, s. 25
[56] G. L. [Gösta Lilja], ”Bunth, Lars Herman Marianus”, Svenskt konstnärslexikon, bd 1, Malmö: Allhems förlag 1952, s. 253.
[57] G. L. [Gösta Lilja], ”Lundegård, Justus Evald”, Svenskt konstnärslexikon, bd 3, Malmö: Allhems förlag 1957.
[59] A-c, ”Skånska gäster i Konstakademien”, Dagens Nyheter, 1912-03-24.
[60] Fischer 1946, s. 15.
[61] Palmér 1954, s. 20.
[62] Palmér 1954, s. 21.
[63] Birgitta Rausing, Ellen Trotzig. Österlens första målarinna, Stockholm: Carlsson, 2003.
[64] Hedemann-Gade 1944, s. 178.
[65] Birgitta Rubin, ”Konstnären avslöjar kullarnas hemligheter”, Dagens Nyheter 2014-07-07.
[66] Hakon Hedemann-Gade, Från Skovgaard till Martin Emond. Skånskt och danskt måleri, Lund, C.W.K. Gleerups förlag, 1944, s. 93–94.
[67] Ragnar Hoppe, ”Skånekonstnärerna i Liljevalchs konsthall”, Svenska Dagbladet, 1919-04-10.
[68] Carl G. Laurin, Sverige genom konstnärsögon, Stockholm 1920, s. 16–17.
[69] Laurin 1920, s. 22.
[70] Oredsson 1985, s. 44.
[71] Hakon Hedemann Gade, Skånsk konstrevy 1939-1955, Malmö, Skånes konstförenings publikation nr 10, 1944, s. 177.
[72] Hedemann-Gade 1944, s. 56–57 och 135–136.
[73] Hedemann-Gade 1944, s. 110.
[74] Oredsson 1985, s. 47.
[75] Tulla Grünberger, Svenskt måleri under andra världskriget speglat genom dagspressen konstrecensioner av utställningsverksamheten i Stockholm 1929-1945, Stockholm: Stockholms universitet, 1984, s. 11.
[76] Grünberger 1984, s. 18–20.
[77] Gösta Lilja, Svenskt måleri under 1900-talet, Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1968, s. 117-118. 83
[78] Viola Robertson, “Måleri och skulptur”, Konst i Skåne 1954–1974, red. Viola Robertson och Torsten Weimarck. Malmö, Skånes konstförening 1974, s. 5.
boborg.se 