Björn Mathiasson har under sitt samlarliv samlat ihop över tusen keramikföremål. Enligt Rian designmuseums chef Love Jönsson är det en samling av mycket hög klass som på så sätt ackumulerats under fyra decennier. Och boken som introducerar samlingen ger syn för sägen.
Nu har han donerat hela samlingen till Rian designmuseum tillsammans med sitt omfattande keramikhistoriska arkiv och en anknytande boksamling. Samlingen bär namnet BIM Collection. Love Jönsson karaktäriserar hans samling som ett resultat av Mathiassons ”… mångåriga, kärleksfulla och kräsna samlande.” Och det lovar ju gott.


Rian designmuseum
Samlingen består mest av verk ”… som varit banbrytande och betydelsefulla, de som skapat nya ideal inom keramisk form och teknik.” Det är verk inte bara av svenska artister utan även från grannländerna.
Och vilken institution om inte Rian i Falkenberg skulle få och kunna husera donationen. Under sin chef Love Jönsson är de den mest vitala konsthantverksinstitutionen. Kudos!
Love Jönsson sparar inte på superlativen när han ska beskriva Björn Mathiassons samlande och samling. Man förstår att det ligger en passion bakom Mathiassons värv och sådant hittar man inte så ofta hos institutionsföreträdare. Men kaka söker maka och nu har han hittat Rian.


Wilhelm Kåge, vas (detalj), 1953; skål på fot med blå glasyr, 1949; vas Terra Spirea, 1950-talets slut, samtliga utförda i Farstagods på Gustavsberg. Höjd 7,5–17,5 cm. (t.v.) — Ingrid och Erich Triller, vaser och lockask, 1940- till 1960-tal, stengods, höjd 6,5–15 cm (t.h.)
Jag känner mig helt trygg med att Rian kommer att använda samlingen på många bra sätt. Forskning, digitalisering och utställningar förstås. Jag ser fram emot att få se samlingen live. Men under tiden till dess får jag nöja med boken.
Rian har nämligen gett ut en bok/katalog Med rubriken Lerans Magi som introducerar samlingen i stort och utvalda artister mera på djupet. Men titeln, Lerans magi!? Det är väl inte leran som är magisk, det är vad de skickliga och innovativa artisterna gjort med den.
Bokens översiktstext är skriven av Petter Eklund. Han dyker upp överallt där det handlar om keramik som introduktör, skyltförfattare, i tidskrifter och som författare av böcker. Under rubriken Ett liv och en samling introducerar han både samlaren och samlingen. Han visar med bra exempel på hur Mathiasson byggt sin samling med ”… fascination, nyfikenhet och möten med människor.” Det är ett lustfyllt och högst personligt samlande som blir ett fint komplement till ett museums som ska utmärkas av metodisk vetenskaplighet, och en strävan mot det omöjliga målet ”objektivitet”.


Gertrud Lönegren, vaser, Rörstrand sent 1930-tal, stengods, höjd 10–27 cm. (t.v.) — Gunnar Nylund, mantelbabianhanne, Rörstrand 1950-tal, höjd 25 cm. Troligen prototyp till serietillverkad modell, som utfördes med vit glasyr. (t.h.)
Petter Eklund ger oss en biografisk skiss av samlaren Björn Mathiasson. Vi möter ett liv med många olika inslag som mässkalle, FN soldat, långresa i segelbåt och hippieliv i USA. Han rotade sig i Vadstena 1975 och blev säsongsanställd trädgårdsmästare i kyrkogårdsförvaltningen i Motala. I slutet av sjuttiotalet började samlandet. Den nyfikenhet som lett hans liv i så många riktningar fokuserades nu på keramiken. Eklund citerar Mathiasson sägande: ”Jag kan än idag plocka fram ett föremål och studera det i en timme. Det är som meditation.” Med den attityden kan man nog närma sig föremålen och deras aura mer än många.
I den samling som skänkts till Rian ingår över 1000 föremål valda av en kunnig entusiast det märks redan på det lilla urval som är i boken.


Anders B. Liljefors, skulptur, Gustavsberg perioden 1955–1957, sandgjutet stengods, höjd 17 cm. Proveniens Wilhelm Kåge. (t.v.) — Stengods från Skåne. Från vänster Claes Thell, vas, 1985; Sune G. Svenson, vas, gul glasyr, 1950-1960-tal; Henning Nilsson, vas med oxblodsglasyr, 1961; John Andersson, vas, glasyrserien Kastanj, 1960-tal; Rolf Palm, vas, 1978. Samtliga i stengods. Höjd 9,5–22,5 cm (t.h.)
I boken ingår flera intressanta texter. Särskilt kul är förstås att läsa det var samlaren själv skriver. Han skriver om Gunnar Nylund och hans betydelse som keramiker. Dels en bakgrundstext. Så en analys av hans chamottegods som börjar så här: ”Till något av det märkligaste som gjorts inom svensk keramik måste räknas den serie i olika modeller porslinschamotte som Rörstrand porslinsfabrik lanserade 1936.” Han brinner för sina föremål och artister.
Så finns det ytterligare olika texter av Bodil Busk Laursen, Anne Britt Ylvvisåker, Karin Widnäs, Kerstin Wickman, Jorunn Veitberg. Många intressanta texter. Jag blir dock litet störd av Kerstin Wickmans text om Ulf Johansson och hans glasyrer. Den far ofokuserat hit och dit och till och från sitt ämne. Här borde redaktören ha gjort en insats.
Bildmaterialet är förstklassigt och rikhaltigt. En stor eloge till fotografen Patrik Johansson.
Boken avslutas med den imponerande förteckningen av de keramiker som är representerade i Bim Collection. Vilken donation!
BO BORG
Foto: Patrik Johansson
Samtliga föremål tillhör Rian designmuseum, BIM Collection
Klicka på bilderna om ni vill se dem större. Fungerar ofta hos boborg.se

Bok: Lerans magi – skandinavisk keramik genom hundra år.
Redaktör: Love Jönsson
Texter av: Love Jönsson, Petter Eklund, Björn Mathiasson, Bodil Busk Laursen, Anne-Britt Ylvisåker, Karin Widnäs, Kerstin Wikman, Jorunn Veiteberg
Foto: i huvudsak Patrik Johansson
Grafisk formgivning: Amanda Berglund och Erik Kirtley
Förlag: Rian Designmuseum, Falkenberg
ISBN:978-91-987628-4-6
Omslaget till utställningskatalogen för Lerans magi, med keramik av Axel Salto, Gunhild Aaberg, Kristin Andreassen, Arne Ranslet, Göran Erlandsson, Astrid Anderberg och Anne Kjærsgaard.
