Stämningen sattes direkt och eftertryckligt med ett orkesterverk av Johan Helmlch Roman, vars namn alltid nämns med tillägget ”den svenska musikens fader”. Det var ett vackert inåtvänt stycke med stråkklanger som tycks bära på både mörka och ljusa hemligheter, undran och förundran. Det var en perfekt inledning på en konsertkväll som den här tillägnad vacker andlig musik med kristna konnotationer.
En sådan gång är förstås Johann Sebastian Bachs musik en självklar del av programmet. Vi fick höra två av hans många kantater. Orkestern fångade det allvar som ofta finns i Bachs musik. Tyler Johnson var sångsolist och fångade sångerna på kornet med sin vackra och tekniskt säkra tenor som förde oss nära musiken och den känsla den förmedlar. Vi fördes med musikens kraft in i en kall sjuttonhundratalskyrka där församlingen vill värma sig tillsammans med sin Gud. Bachs musik för en så nära att han kallats den femte aposteln, inte för sina ord utan för sin tonmagi.
Före paus fick vi också höra en kantat av Antonio Vivaldi med ett rytmiskt knäppande på fiolsträngarna som ger stycket en speciell karaktär. Stycket sjöngs fint av alten Sara Pistorius.
Hela konsertavdelningen före paus spelades i så kallad kamerataform. Det innebär att orkestern spelar utan dirigent och det gjorde den med den äran.
Efter paus kom Vivaldis Gloria, det verk som fått ge den här konserten dess namn. Det är ett mycket populärt verk, inte minst kring de stora kristna högtiderna. Gloria är en så kallad kantatmässa, där textfragment tonsatts och framförs av kör solister och orkester. I just den här finns också ett mycket vackert oboesolo. Det handlar om att förmedla och förstärka de känslor som mässans ord gestaltar. Gloria i sig är en glädjefylld lovsång och tillbedjan i korta satser som gestaltar ett brett känslospektrum. Här finns hela känslobredden från smäktande sopransolon till högtidlig körsång Det har kallat ett av den sakrala musikens mest upplyftande körverk och den karaktäristiken stämmer på den fina tolkning vi fick höra här under dirigenten Andreas Eriksson Hjort.
Vivaldi var själv prästvigd. Han arbetade som lärare och musikalisk ledare i Ospedale della Pieta det berömda barnhem som under hans ledning förvandlades till musikskola. Där bestod kören, alltså även basarna, av enbart kvinnliga röster. Men här fick vi höra en blandad kör. Solisterna var ur Göteborgsoperans ensemble. Och det finns många starka solistpartier för sångerskorna. Den passionerad duetten för solosopraner gjordes starkt av sopranerna Ellen Larsson och Leonie Maxwell Hayes. Alten Anna- Sara Åberg glänste intensivt.
Musiken känns som typisk Vivaldi. Melodiös och rytmisk med ett oemotståndligt driv. Han var själv violinist och visst märks det att han har ett särskilt mästerskap i utnyttjandet av stråkarna. Vivaldi skrev ett 500-tal konserter. De som inte gillar Vivaldis musik säger att han helt enkelt skrev samma konsert 500 gånger. Jag stortrivs med hans musik och väljer att se upprepningarna som stildrag i positiv bemärkelse. Genom sitt trägna arbete (och extrema begåvning förstås) hittade han fram till en ofta helt oemotståndlig musik utmärkt av direkthet, klarhet och enkelhet i ordens mest positiva bemärkelse. Och hans orkesterklanger och melodier!
Jag såg en formulering på nätet som karaktäriserar: ”Experience the uplifting power of Antonio Vivaldi’s joyous Gloria, with its gleaming vocal fireworks and richly embroidered orchestral passages.” Det blev en perfekt beskrivning av den här konserten
Gloria har en musikalisk kraft som den här eminenta gruppen från Göteborgsoperan gjorde full rättvisa och mer till.
BO BORG
Foto: Bo Borg
Stadsteatern, Skövde Kulturhus den 17 oktober 2023
Vivaldis Gloria
Musik av Johan Heinrich Roman (1694-1758), Johann Sebastian Bach(1685-1750), Antonia Vivaldi ( 1678-1741)
Medverkande: Andreas Eriksson Hjort, dirigent, Ellen Larsson. Sopran, Leonie Maxwell Hayes, sopran, Sara Pistorius, alt, Anna Sabrina Åberg, alt, Tyler Johnson, tenor
Delar ur Göteborgsoperans orkester och Göteborgsoperans kör
Publik: Nästan fullt
boborg.se 