. ”…sån här är jag
och det vill jag förbli”
Så sjunger den unga Lisa Ekdahl på en av låtarna från debut-Lp:n. Och hennes framträdande den här fina sommarkvällen visade med eftertryck att det är vackert att det förblivit just så.
Den sommarturné hon är ute på nu firar minnet av denna milstolpe i svensk vispop. Förra gången jag såg henne live, då i Vara konserthus. Även det en jubileumskonsert för att fira debutalbumet. Då var det 25 år sedan det kom. Då liksom nu kretsade det kring debutalbumets låtar. Då liksom nu interfolierades dess hits med hjälp av slumpen, delvis i alla fall. Ett lyckohjul stod och står nu i fonden och snurrades ibland och med dess hjälp valdes vilka andra låtar som skulle spelas.
Jag darrar inte på manschetten när jag dristar mig att kategoriskt påstå att ingen svensk artist levererat ett debutalbum som det Lisa Ekdahl gjorde för trettio år sedan. Arrangemangen på inspelningarna på skivan har åldrats. Men i grunden finns hennes personliga legering av visa och jazz. Och den står sig stark även idag. Senare med latininfluenser.
Låtarna glimrar än och glansen förstärks bara av den nostalgiska patina 30 år har gett dem. Hon har gjort många fina album sen dess, för mig särskilt när hon samarbetat med Lars Winnerbäck. Men inget har fått genomslag och kärlek från publiken som ettan fick.
Hon kom den här kvällen med ett fyrmannaband med traditionell rockbandssättning. De levererade ett utmärkt komp. Deras sound varierades och förmerades genom att några av musikerna dubblerade på andra instrument. Basisten Andreas Nordell bytte till kontrabas emellanåt, gitarristen bytte instrument för att få det rätta soundet till varje låt och keyboardisten alternerade på saxar på ett sätt som tillförde mycket.
De fick alla inklusive trummisen Ola Winkler utrymme för varsitt längre solo. Men ett trumsolo, oavsett dess kvaliteter i övrigt, på en Lisa Ekdahlkonsert bryter stämningen på fel sätt i mina öron. Men publiken applåderade snällt.
Det finns mycket gott att säga om scenartisten Lisa Ekdahl. Hon har en påtaglig scennärvaro och karisma. Hon babblar på om kärlek och längtan mellan låtarna. Det är litet hippiestämning och det förstärks av scenbilden. Hon berättar, som hon gjort så många gånger förr, om hur skivdebuten ändrade hennes liv och hur tacksam hon är för det.
Liksom när hon pratar är det speciella och så personliga tilltalet som griper när hon sjunger. Hon har en stark personlighet. Hon låter sångerna vara raka och enkla och de blir därför så effektiva. Och hon har en omisskännlig röst. Jag kan svårligen tänka mig nån artist som skulle kunna göra en av hennes låtar bättre än hon själv. Som all konst värd namnet är den ett med konstnären.
Kanske tänkte jag innan att låtarna från ett trettio år gammalt succéalbum skulle var utslitna som ett urtuggat tuggummi. Men tvärtom handlar de här sånger med komforten hos ett par väl ingångna kvalitetsskor som man gärna går en sväng med.
Lisa Ekdahl kombinerar bra material med fint artisteri och en stor portion charm. Då blir det en helgjuten föreställning.
Det fanns gott om tomma stolar på Waterside Mariestads utescen. Det innebär att det finns många som missade en fin konsertkväll. Det var myggigt framför utescenen det förstod jag först efter konserten när det började klia. För medans showen den pågick tog Lisa Ekdahl och hennes musik all uppmärksamhet och inte ens myggen kunde distrahera.
Vem vet Vintage Tour 30 år med Lisa Ekdahl var en klockren konsertupplevelse.
BO BORG
Foto: Bo Borg
PS. Konserten hölls på en av rastgårdarna till den sedan 2010 nerlagda Mariestadsanstalten. Jag har skrivit en bok om anstalten som har den mycket korrekta titeln Mariestadsanstalten 1848–2010. Högintressant lokalhistoria. Den är svår att få tag i, men kolla med biblioteket.
PPS. Se gärna min recension av Lisa Ekdahls spelning i Vara konserthus. Om skillnaden i lovord berodde på konserten eller recensentens dagsform är oklart.
Lisa Ekdahl – Vara Konserthus – boborg.se
Klicka på bilderna om ni vill se dem större. Fungerar ofta hos boborg.se
Waterside Mariestad den 2 augusti 2024
Lisa Ekdahl
Vem vet Vintage Tour 30 år
Medmusiker: Mattias Blomdal, gitarr, sång, Andreas Nordell, bas och sång, Ola Winkler, trummor, Daniel Garthon, keyboards och saxofoner
Publik: Alldeles för liten
boborg.se 