LARS EPSTEIN
FOTOBOKENS MAGI
Jag minns lyckokänslan när jag första gången bläddrade i fotografen Henri Cartiers-Bressons ”Images à la Sauvette” på Sandbergs bokhandel i hörnet av Sturegatan och Humlegårdsgatan någon gång i slutet av 1950-talet som endast överträffades av när jag en tid senare fick upp ögonen för Robert Franks ”Les Américains”.
Jag svävade på moln i veckor och fotograferade själv som i trans på gator och torg i centrala delar av staden inspirerad av vad jag sett i dessa böcker.
Sedan dess har fotoböcker varit mina följeslagare genom livet.
På fotoboksfestivalen på Goetheinstitutet på fredagen den 23 maj berättade Thomas Gust och Ana Druga från galleriet och Verlag Buchkunst i Berlin om sin verksamhet och utgivning.
Starkt intryck på mig gjorde deras bok ”Berlin Mai 1945” (2018) med bilder av den ryska fotografen Valery Faminsky (1914 – 1993) som var med när Röda Armén intog Berlin och osentimentalt men inkännande fotograferade människorna, både ryska soldater och tyska invånare i den sönderbombade staden.
Ett tidsdokument som låter betraktaren vara nästan fysiskt närvarande bland ruinerna i den tyska huvudstaden med bilder som bara av en händelse räddades till eftervärlden.
Det skedde genom att den ryske fotografen Arthur Bondar 2016 köpte negativen efter att ha sett en annons online där de var till salu efter att Valery Faminskys efterlevande hustru hade gått bort. Inget ryskt museum var intresserade av att ta emot samlingen om de inte fick den till skänks.
Som en händelse räddades alltså detta tidsdokument till eftervärlden (ungefär på samma sätt som den kända amerikanska fotografen Vivian Maiers gjorde).


Bra fotoböcker, inte alla, men många, ökar välbefinnandet, åtminstone mitt, om inte välbefinnandet så i alla empatin med andra och de vidgar horisonten, ökar kunskapen om världen och livet, ungefär som bra romaner och andra konstnärliga alster gjorda med engagemang, inlevelse och kunskap, såsom Valery Faminskys ”Berlin Mai 1945”.
Men fotoböcker har en ganska liten krets av läsare, vilket diskuterades vid panelsamtalet på fotoboksfestivalen på Goetheinstitutet.
Fotoböcker är dyra att producera, kommer ut i små upplagor, är svåra att få kunskap om och att få tag i, vilket jag och de som deltog i och lyssnade på samtalet tycker är synd.
Fotoboken som sådan är värd en större läsekrets.
Jag hoppas den tid kommer när fotoboken slår igenom på allvar om det inte är att hoppas för mycket.
LARS EPSTEIN
Foto Lars Epstein
Klicka på bilderna om ni vill se dem större. Fungerar ofta hos boborg.se

Fotoboksfestival i miniformat
Goethe-institutet
Bryggargatan 12A
Stockholm

