I Österäng händer det!
Tänk att en småort med 76 innevånare kan ha en förstklassig nyreparerad och uppdaterad Bygdegård med bra utrustning. Och att där anordnas bland mycket annat regelbundet kulturaktiviteter. Det är arrangemang med försynt guldkant. Scenframträdandena åtföljs som regel av en måltid och fika. Alltid med hembakat. Och innan det startar kommer de som står för det praktiska upp på scenen och visar vilka de är om vi behöver hjälp med något.
I söndags eftermiddag fick en fullsatt salong möta Hanna Sundblad med musikerna Mikael Dalemo och Johan Sundström i ett program om den legendariska sångerskan och låtskrivaren Barbro Hörberg (1932–1976).
Hanna Sundblad är en favorit i Österäng. Hon har tidigare gästat bygdegården 2023 med ett program om Ester Blenda Nordström och 2024 om Frida Kahlo 2024. Alltid fullsatt. (se mina recensioner här En jävla röst – Österängs Bygdegård – boborg.se och https://boborg.se/2024/10/16/smarta-och-hjarta-ett-portratt-i-ord-och-ton-om-frida-kahlo-i-osterangs-bygdegard/ )
Barbro Hörberg var en av min mammas favoriter. Särskilt Lpn Gamla älskade barn spelades ofta hos oss när den kom 1974. Men vem vill dela favoritartist med sin morsa? Tiden lär en bättre. Nu har sångerna och jag mognat ikapp. Särskilt låten Cykelkärlek (kommer ni ihåg företeelsen och ordet stingpinne?) var en storfavorit på våra kalas och en brygga till Barbro Hörberg för oss som var yngre då. Senare har många andra tagit plats i livets jukebox..
Ursäkta klyschan, men hennes sånger så typiska de är för en annan tid, har åldrats som ett bra vin. När jag nu hör sångerna slås jag av hur ruskigt bra hennes sånger är.
Hon var en artist med stor charm och närvaro som person och artist. Hennes sånger har ett nära, intimt tilltal som får en att lyssna. Hennes sånger är känslosamma på ett sätt som inte slår över i känslornas opasslighet sentimentalitet. De känns uppriktiga och komna inifrån på ett trovärdigt sätt.
De kom i början av sjuttiotalet i en tid av snapsdoftande trubadurer som Cornelis Vreeswijk och Fred Åkerström. Hennes uppriktiga och öppnande kvinnoperspektiv avvek på ett befriande sätt från karlakarleriet. Hon hade ett eget och viktigt sätt gestalta kvinnlig vänskap, ensamhet och längtan. Det är bra att Hanna Sundblad med det här programmet håller hennes sånger levande även i vår tid.
Som med all bra poesi förankras tankarna och känslorna i konkreta detaljer ur vardagen. De är från den tid då männen drack grogg och kvinnorna Gröna Hissen. Men det är mera reflektionerna och känslorna som lever vidare över tiden när utanverket ändras. Och att hennes intelligenta klarsyn så ofta tas för troskyldighet fast det ju är tvärtom. Hon skrev och sjöng om tröst, stillhet och vuxenhet. Och kärlekens många sidor. Och som hon gjorde det!
Hon öppnade tidens kvinnovärld och fast vi tycker att jämställdheten gått framåt med stormsteg känner vi ändå igen oss så här drygt femtio år senare.
Hanna Sundblad har sitt vanliga upplägg. Hon berättar utförligt mellan
sångerna. Det är folkbildningsunderhållning eller ska man säga
underhållningsfolkbildning. Här fick en lära sig mycket om både människan och
artisten Barbro Hörberg.
Mest applåder fick förstås Med ögon känsliga för grönt. Det handlar om blick och perspektiv. Den är poetisk med ett djup utan att vara svår. Det är Barbro Hörbergs signum och speciella kvalitet. I andra av hennes låtar finns en ironi som är klarsynt men aldrig elak. Flera av de andra sångerna får det att glimma till i minnet för oss årsrika (och det var mest sådana som var där den här eftermiddagen).
Barbro Hörbergs sånger är en viktig del av vårt kulturarv. Hanna Sundblad är ute i ett viktigt ärende när hon aktualiserar det och håller det levande.
Hanna Sundblad har ett chosefritt sätt att berätta med känsla för betydelsebärande händelser och detaljer. Hon blandar Barbro Hörbergs sånger med några av sina egna. Hon sjunger bra på ett sätt som ger sångerna det liv och den lust de bär. Och hon är en redig och trevlig föredragshållare. Som sångerska har hon sin egen röst och uttryck. Jag är tacksam för att hon inte försökte imitera Barbro Hörberg. Det kan ingen. Den speciella charm hon hade i rösten och det hörbergska tonfallet är bara hennes.
Hanna Sundblad hade med sig två skickliga och rutinerade musiker i gitarristen Mikael Dalemo och basisten Johan Sundström.
Det blev en fin stund tillsammans med dem i Österängs Bygdegård.
BO BORG
Foto: Bo Borg.
Klicka på bilderna om ni vill se dem större. Fungerar ofta hos boborg.se
Österängs bygdegård den 1 februari 2026
Vaggvisor för vakna- ett program om Barbro Hörberg
Sång och mellansnack: Hanna Sundblad
Gitarr: Mikael Dalemo
bas: Johan Sundström
Fullsatt till sista plats
boborg.se 