Brassaï – Paris hemliga tecken –Moderna museet i Stockholm

LARS EPSTEIN

BRASSAÏS FOTOGRAFIER PÅ MODERNA MUSEET

Den egenartade atmosfären i Paris bordeller, barer och danshak i arbetarkvarteren för snart hundra år sedan är för längesedan försvunnen, inte i Brassaïs fotografier, där finns den kvar, förtätad.

Brassaï, Gyula Halász (1899-1984), från Brasso (i nuvarande Ungern) utvandrade till Paris för gott i mitten av 1920-talet.
Skulptör, tecknare och journalist är han ändå mest känd som fotograf, en av de första så kallade humanistiska fotograferna.

Brassaï, Graffiti de la série IX ”Images primitives” (Graffiti från serie IX ”Primitiva bilder”), ca 1932–1956 © Estate Brassaï Succession – Philippe Ribeyrolles 2026 (t.v.) — Porträtt av Brassaï, 1953. Fotograf Hans Hammarskiöld, © Hans Hammarskiöld Heritage

De första åren i Paris i slutet av 1920-talet och i början av 1930-talet utforskade han nattlivet i Paris med sin kamera vilket resulterade i en av de mest klassiska och eftersökta fotoböckerna som existerar ”Paris de nuit” som kom ut 1932/33.

Brassaï, L’allumeur de becs de gaz, rue Emile Richard (Lykttändare, rue Émile-Richard), ca 1931 © Estate Brassaï Succession – Philippe Ribeyrolles 2026 — Brassaï, Fumeuse d’opium au chat (Opiumrökare med katt), ca 1931 © Estate Brassaï Succession – Philippe Ribeyrolles 2026 (t.v.) — Brassaï, Les mains de la cartomancienne (Spåkvinnans händer, 1933 © Estate Brassaï Succession – Philippe Ribeyrolles 2026

Brassaïs bilder av människorna genomsyras av empati och respekt om det så gäller prostituerade kvinnor eller etablerade konstnärer som Salvador Dali (1904–1989) eller Pablo Picasso (1881–1973).

Han måste haft en sällsynt förmåga att glida in i olika miljöer och bli accepterad av såväl kärleksparen på barerna som ”skurkarna” i de kriminella gängen.
Alla uppträder naturligt framför hans kamera, som om den inte var där.

Brassaïs systerson Philippe Ribeyrolles, som i ungdomen var med Brassaï i labbet, var med på vernissagen på Moderna museet och berättade om sin morbror. Moderna museets intendent Anna Tellgren till höger i bild.

Men hur kunde han komma in i bordellernas innersta och närvara när kvinnorna där mötte sina kunder har jag alltid undrat. Det kunde han kanske inte heller. Där gick nog gränsen.

Dessa bilder är iscensatta (vilket inte gör dem sämre, som jag ser det).

De berömda bilderna från Suzys bordell är iscensatta. Det är Brassaïs assistent Gabriel Kiss som vänslas med den prostituerade kvinnan i sängen (vilka inte gör bilderna sämre enligt min mening).

Mannen som hyggligt påklädd ligger i sängen och vänslas med den prostituerade kvinnan i Suzys bordell är i själva verket Brassaïs assistent Gabriel Kiss, vilket framkommit i efterhand, berättar Moderna museets intendent Anna Tellgren i sin text i den fina utställningskatalogen till den stora utställningen med Brassaïs fotografier på Moderna museet.

LARS EPSTEIN

Foto Lars Epstein samt pressbilder från MM

Brassaï, Installationsvy, Brassaï – Paris hemliga tecken, från vänster till höger: Hôtel du Lion d’Or dans le quartier Charonne (Hôtel du Lion d’Or i Charonne-kvarteren), ca 1934.Marlène, 1937. Le baiser (Kyssen), ca 1935–37.
© Estate Brassaï Succession – Philippe Ribeyrolles 2026. Foto: My Matson/Moderna Museet.

Brassaï – Paris hemliga tecken
28.3 – 4.10 2026
Moderna Museet i Stockholm

Lämna en kommentar