BO BORG
Folkets Hus stora salong var knökfull. Nu skulle vi ha kul. Och det kom vi att ha i rikt övermått. Jubel direkt när Bortas Josefine Andersson och Lasse Beischer a k a 123 Schtunk kom in. Och det var bara början. Det var ingen tvekan om att publiken gillade Schtunkarna och det var heller ingen tvekan om att de gillade att spela för oss. Det märktes från första replikerna till de sista.
Oavsett vilket stycke de spelar känner vi igen dem direkt. De har alltid vitsminkade ansikten och röda clownnäsor. Och speciella röster och diktion. Deras specialitet är att på ett respektlöst sätt fullt av insiktsfull respekt ge sina tolkningar av klassiker av de största som Shakespeare, Tjechov, Strindberg. Nu hade turen kommit till Ingmar Bergmans Scener ur ett äktenskap. Och de gav den dysterkvistens berättelse en välbehövlig boost. Bergmans filmer är ofta pretentiösa men i Schtunkarnas bearbetning tas de ner på jorden och fås därigenom att lägga betydelser tydligare i dagen.
Historien i Scener ur ett äktenskap är välkänd för de flesta i publiken. Det handlar om ett äktenskap i kris. Otrohet. Våndan inför skilsmässan. Och den kärlek som finns kvar och kan blossa upp långt efteråt paret separerat.
Det här dramat skojar Schtunkarna med på sitt oefterhärmliga sätt. Deras spelsätt ingår i den tradition som kallas commedia dell’arte. Man följer manus löst och improviserar i kontakt med publiken. Ofta, som här, driver de med borgerlighetens ”seriösa” dubbelmoral.
De följer Bergmans välkända handling men på sitt sätt. Så de ger sig i kast med att gestalta den med massor av glimtar i ögonen. Liksom ståuppkomikerna hugger de käft med sin publik, tjatar på, och retas med den. Publiken får vara medagerande vilket den vill eller inte. Några i publiken råkar ut för det vi alla fruktar. De ombeds komma upp på scenen och spela med. Jag är full av beundran för det lärarpar som den här kvällen mer eller mindre frivilligt fick delta i en parmiddag på scen.
Överraskningar kommer på löpande band i improvisationerna. Schtunkarna är väldigt uppmärksamma på vad som händer i publiken. Vi i bänkarna känner oss delaktiga genom att vi blir sedda av dem. Ett annat effektivt grepp är att de stannar upp och kommenterar skeendet (det som i finkulturella sammanhang kallas verfremdung). Tycker de att en replik eller reaktion i förlagan känns fånig eller fel går de ur rollen och kommenterar. Ofta blir det väldigt roligt.
De spelade över, långt över sans och vett. Som jag minns Lasse Beischer sa en gång: ”Man måste skaka loss litet ibland så man orkar med skiten.” Så sant som det blev sagt.
Vi hade kul mest hela tiden. Man trivs tillsammans med Schtunkarna. De ironiska, men inte vassa utan på ett förlåtande sätt. Det finns en värme även i elakheterna. Och då känns det bra att skratta.
Jag undrar om man kan ha så mycket roligare på svensk teater just nu än att se den här uppsättningen av Scener ur ett äktenskap. Det är ju ursprungligen ett mörkt psykologiskt drama. Men det visar sig innehålla bottnar som Bergman missade fast det var han som skrev det. Bortas Josefine Andersson och Lasse Beischer var strålande. De vann en förkrossande teaterseger och erövrade publiken hjärtan.
Vilken härlig känsla det var att sitta och mysa och skratta i en stor publik som sitter och myser och skrattar.
BO BORG
Foto: Bo Borg
Klicka på bilderna om ni vill se dem större. Fungerar ofta hos boborg.se
Lidköpings Folkets Hus den 16 april 2026
”Scener ur ett äktenskap” enligt 123 Schtunk
Medverkande: Bortas Josefine Andersson och Lasse Beischer a k a 123 Schtunk
Manus: Ingmar Bergman
Manusrättigheter: Stiftelsen Ingmar Bergman
Bearbetning: Bortas Josefine Andersson, Lasse Beischer, Daniel Bergman
Musikarrangemang: Viktor Turegård
Scenografi & kostym: 123 Schtunk
Regi: 123 Schtunk
Premiär: 10 april på Göteborgs stadsteater, sedan turné runt om i landet med ett stopp på Lidköpings Folkets hus
Publik: Fullsatt!
boborg.se 