22 februari 1930 – 25 april 2026
R.I.P
BO BORG
Berndt Jutemar har i ett livslångt konstnärskap låtit sin konst ta sig fram efter två huvudspår; grafiken och skulpturen. I båda har han kombinerat sitt stora tekniska intresse, gedigna kunnande och sin handaskicklighet till medel för att förverkliga sina kreativa visioner. Hans konst blev som hans personlighet, noggrann och kompromisslös med kvaliteten.
Stenhuggarverkstaden hade han i Skultorp och grafiken arbetade han med i Skaraborgs Konstgrafiska verkstad i Skövde och ibland i den verkstad han hade i sitt hem.
Han sökte anknytning till traditionen och det konsthistoriska på olika sätt. Hans utveckling både som grafiker och skulptör gick alltmer mot ett geometriskt formspråk Hans speciella kombination av att vara utbildad i naturvetenskapliga ämnen och konst förde honom mot geometriskt bildskapande och konkretism. Han sökte klarhet i uttrycket genom det matematiska och logiska. I den strävan fann han ständigt nya utmaningar och med dem konstnärliga möjligheter. Det gyllene snittet var inte bara vägledande exakt och harmoniskt, det förde också inåt. För honom handlade geometrin om känslor. Han såg den geometribaserade konsten som en stabil kraft och trygghet i vår oroliga tid och värld. Men också som öppning mot det existentiella och andliga.
Efter noggranna och klara formanalyser skapade han verk som också utmärktes av närhet, värme och känsla. I konsten talas om den gudomliga geometrin, undret att man kan räkna och konstruera fram en harmonisk och självklar skönhet. Det var en av hans utgångspunkter i skapandet. En annan var att han som konstnär ville låta det geometriska möta det personliga, att få det subjektiva att ge liv och värme till tidlösa former. Han ville få det objektiva och det personliga att upphöra att vara motsatser och låta dem förenas i hans konst.
Hans kunskaper om de klassiska grafiska teknikerna var imponerande liksom det sätt han tillämpade dem i sin egen stora grafikproduktion.
Kanske uttryckte han det bäst själv när han sa: ” Mitt bildspråk är kontrollerat, återhållet och tydligt. Jag gillar inte flummeri! Kontroll är viktigt för mig. Det handlar inte om makt, men jag vill styra så att det blir bra.” Och bra blev det. Han var en flitig och uppskattad utställare.
Han var också aktivt verksam som skulptör. Han gjorde bland mycket annat flera starka offentliga utsmyckningar. En av de mest kända, kanske hans majorepos, är den vackra skulpturen Vitalis. Den är gjuten i brons och vackert patinerad. Harmonin och symmetrin i formen, som baseras på en blomkalk, ger den ett lugnt och harmoniskt uttryck som kombinerar trygg vila och en stark inneboende energi med en lika lågmäld som påtaglig karisma.
I ST Lukas kyrka vid Billingehus, ritad av Hans‑Erland Heineman, står hans skulptur Den helige andes sigill. Formen är en geometrisk helhet som kallas dodekaeder, en kropp som begränsas av tolv likadana femhörningar. Den är mycket vacker, huggen i grå jämtländsk kalksten, med allmogeblå inslag. Ljuset leker i de slipade planen och flyttar stilla betraktandets och tankens fokus inåt. Han ville med den skulpturen gestalta den rationella matematiken och tron förenad i ett system. Den avklarade formen blir ett meditationsobjekt och en tankens replipunkt.
Berndt Jutemar har också placerat hemkommunen Skultorp på konstkartan. Han har skapat Skultorpsstjärnan, en stor tredimensionell stjärna med 12 spetsar i rostfritt stål på ett tre meter högt kalkstensfundament. Den är placerad vid infarten till Skultorp. Förutom att den är vacker har den här stjärnan många symboliska och litterära associationer. Den reser sig som ett utropstecken för konsten.
Bernt Jutemars konst visar rikedomen hos det svårtillgängliga men oerhört rika område där konsten och naturvetenskapen kan mötas och förmera varandra. Hans skulpturer och grafik bär en tradition av tänkande och filosofiska, matematiska och religiösa spekulationer i en harmonisk form som gestaltar och förmedlar en imponerande konstnärlig kunskap, vilja och personlighet.
Han var verksam som konstnär ända in i det sista.
Hans kärlek till och engagemang för konsten har satt påtagliga avtryck i konstlivet. Han var initiativtagare och tillskyndare till Skaraborgs Konstgrafiska verkstad, den kollektivverkstad för konstgrafik som grundades i Skövde 1981. Den är en aktiv mötesplats, arbetsplats och ett kunskapscentrum för både yrkesverksamma konstnärer och konstintresserade. Utan Berndt Jutemars vision och outtröttliga insatser skulle den nog inte ha kommit till.
På hans initiativ startades högskolekurser i datorgrafik vid Skövde Högskola. I det pionjärarbetet blev han också själv en av lärarna.
På riksnivå har han också varit uppskattad och drivande riksordförande i Riksorganisationen Grafiska Sällskapet i två perioder.
2022 kom den stora boken Minnen som varar – Berndt Jutemar. Jag är glad och stolt att jag fick skriva den. Som kritiker hade jag bra koll på hans konstnärskap. Men tänk så mycket mer konst ur hans fatabur, egen men också andras, det fanns att se och fördjupa sig i hans sällskap. Helhetsbilden av hans verk som den redovisas samlat i boken är imponerande.
Så fick jag möjlighet att lära känna konstnären bakom verken, hans liv och hans tankar och visioner. Vi umgicks och jobbade ihop i ett drygt år med boken och det är en tid jag minns med stor glädje och tacksamhet. Vi blev goda vänner och fortsatte att umgås. Jag fick lära känna en fin människa, en varm humanist som hade ett naturvetenskapligt synsätt han lyckades sömlöst förena med sin konst. Han var en konstnär som var trygg i sina värderingar. Vilka stora kunskaper och känslor i stort och smått han hade om konsten och om livet. Det fanns inget han inte visste om grafikens tekniker och mysterier. Och en kunde fråga honom om den skaraborgska konsthistorien och dess aktörer och han hade järnkoll på den som få, inte ens institutionerna, har. Jag kände att jag fick nya kunskaper och perspektiv av våra samtal och diskussioner.
Berndt Jutemar har lämnat oss i stor saknad. Men minnena finns kvar och hans konst finns och kommer att leva vidare.
Österäng i maj 2026
BO BORG
boborg.se 