Tiden står och väger – Yvonne Nimar på Läckö slott

BO BORG

Utställningen Tiden står och väger med arbeten av Yvonne Nimar i några av de historiska salarna är en utmärkt sommarutställning för Läckö slott. Den har så många sidor och ingångar att den kan ses på olika sätt, att det finns något för alla. Det är särskilt viktigt på Läckö där man har en så stor och bred publik med olika intressen så även ur den aspekten är den här utställningen särskilt lyckad.

Yvonne Nimar tar själva tiden vid hornen när hon vill låta sin konsts nu möta Läckö slotts då. Det handlar inte om att ställa dem vid eller mot varandra. Hon vill mer än så. Hon vill att det gamla och det nya ska interagera, berätta något för varandra och för oss. Det förflutna ger den nya konsten ett särskilt liv och vice versa. I den dialog hon skapar sätts båda i en process där inga fixa positioner är vare sig möjliga eller önskvärda. Hennes konst har en riktning, men den är öppen och inkluderande.

Detta är tydligast på väg genom slottssalarna innan utställningssalen. Här i en miljö av tung barock har Yvonne Nimar skapat laddade möten mellan sina skulpturer och den autentiska miljön och den historiska konsten. Så vackra och uttrycksfulla hennes skulpturer är som enskilda verk både får och ger de mervärden när de fungerar också som en installation i den här minnesdräktiga miljön.

I ett fall har hon gjort en skulpturgrupp, kvinnofigur och hund som placerats framför den stora barockmålning vars motiv hon parafraserar. Det visualiserar likheter och olikheter på ett sätt som aktiverar och levandegör upplevelsen av båda. I det här rummet finns vita stenskulpturer av ansikten med slutna ögon som betraktas av de historiska figurerna på slottsväggarnas stora historiska målningarna. Skulpturernas rena vita skapar en meditativ och vacker stillhet. Deras klassiska former gör dem tidlösa. De står som ljuspunkter, aktiverar rummet och skapar liv och frammanar kontemplation.

Historien är aldrig bara frysta ögonblick utan den är en levande process som skapas och återskapas. Det gamla och det nya gör varandra gott när de får mötas. De växelverkande intrycken förmerar och fördjupar våra upplevelser. Skulpturerna är huggna i sten men sammanhanget gör att deras innebörder inte är det utan känns öppna, nya och fria.

Yvonne Nimar är en kreativ och mångsidig artist både när det gäller motiv och material. Men vägarna mot nya uttryck och möjligheter är alltid öppna. Efter att många år framgångsrikt ha arbetat med keramik och sten adderade hon glas till sin material- och uttrycksarsenal. Hon samarbetar då med The Glass Factory Boda. Hon gör stora mycket raffinerade skålformer med ett ansikte i botten. Här på Läckö visar hon arbeten med en röd ton i glaset. Det kalla glaset upplevs i de här verken som varmt och sensuellt. Det här är mycket speciella och originella arbeten. De är mycket vackra och leker innovativt med infallande ljus.

Det stora utställningsrummet domineras av några stora hängande klot. Deras ytor är täckta av kopior av brev med anknytning till slottsherren Magnus Gabriel de la Gardie (1622–1686). Orden får här förmedla något annat än sin semantiska mening. De blir i stället symboler utöver sitt innehåll. Sfären som form symboliserar ofta inre rum. Men ordbetäckta som här blir de meddelanden, kapslar av minnen, som lever kvar genom seklen. Svårknäckta. Men de lever kvar.  När en ser kloten framifrån flankeras de i synfältet av högsträckta anorektiska kvinnogestalter. En del av skulpturerna har flera liksom inbäddade ansikten, ibland på huvudet andra gånger på ryggen. Detta polycefala blir markörer för psykologisk splittring och gestalternas avsiktligt eller oavsiktligt dolda sidor. Uttrycket drar år surrealismen. Louise Bourgeois har gestaltat liknande uttryck för själsliga tillstånd. Men Yvonne Nimar går sin egen väg.

Flera av de andra skulpturerna tycks vara symboliska uttryck för och gestaltningar av psykologiska tillstånd och känslor. Det vilar ett respektingivande allvar över det här rummet som får betraktaren att stanna upp, ta in och reflektera.

Utställningstiteln Tiden står och väger pekar mot det filosofiska och det finns olika mångbottnade uttryck i den här poetiska utställningen. Men framför allt är den fylld av vackra och intressanta skulpturer med stor och innovativ variation i material, form och uttryck. Konstnären vet att skönhet är ett oöverträffat kommunikationsmedel när den inte enbart är vacker.

Tid är det övergripande temat för utställningen. Det är svårfångat begrepp. Augustinus sa för drygt 1500 år sedan. ”När ingen frågar mig vet jag vad tid är. Men när jag ska förklara det vet jag det inte.” Men det inte orden och intellektet kan förklara kan konsten få oss att erfara på andra sätt. Det visar den här utställningen.

Med Sandy Denny: ”Who knows where the time goes.” Ingen vet. Men visst känns det ibland som den tvekar och står och väger.
BO BORG
Foto: Bo Borg

Klicka på bilderna om ni vill se dem större. Fungerar ofta hos boborg.se

Uppdaterad 2026-07-07
Rättelse av konstnärens materialval, glasbruk
samt utställningens tidsperiod


Läckö Slott
Tiden står och väger
En utställning och installation av konst i olika material och tekniker av Yvonne Nimar
Utställningsperiod: 14 juni – 13 september 2026

Lämna en kommentar