De flesta hade nog kommit för att möta Magnus Uggla. Men även förbandet får också en ovanligt stor publik. Och Peg Parnevik som fått den äran tog chansen och gav järnet.
Peg Parnevik är känd för att vara känd. Hon är ju urtypen av en kändis. Allmänt bekant från reality och annan TV. Och så är hon sångerska med en karriär som seglat på med några hitlåtar.
Och nu stod hon på den stora scenen på Rörstrands gård.
Som scenartist körde hon hårt, klädd i gympadress (hon ville förstås visa sina tatueringar). Hon gasade på med en inte så litet anonym popdisco. En tuff brud är hon, om inte i lyxförpackning, trots att hon gjorde en version av Lill-Babs gamla dänga. Lyxförpackning (vilket löjligt ord förresten, en förpackar välan inte människor) var nog nåt annat på Lill-Babs tidiga sextiotal med dess kvinnosyn från anno dazumal. Musikaliskt är hennes låtar ofarlig mainstream. Det är bättre bett i texterna som känns öppnare och mer personliga.
Mest körde hon originallåtar. Hon har ju haft några hits. En del i publiken kände igen refränger och sjöng med. Hennes låtar känns ofarligt mainstream. Hon jobbar i en genre där många har snarlika uttryck och det gör att hennes sätt att försöka vara personlig får svårt att sticka ut i det strömlinjeformade multinationella flöde hennes musik känns som en del av. Hon har en del tydliga refränger som passar att tjåla med i för den som har lust.
Hon och bandet hjälptes åt att hålla pedalen mot metallen i den halvtimme deras show pågick.
Scenshowen var full av energi och hon jobbade verkligen för att få publikkontakt. Och publiken var snäll.
BO BORG
Foto: Bo Borg
Rörstrand, Lidköping den 7 augusti 2026
Peg Parnevik med band
Publik: massor
