Fredagen den 23 augusti 2019 hade Amazing Grace premiär på svenska biografer. Det är en filmatisering av Aretha Franklins legendariska och mytomspunna gospelkonsert i en kyrka i Los Angeles. Folkets Hus bio Lidköping var som vanligt på hugget och visade den redan klockan 16 så vi kunde vara bland de första att se den. Klart man hängde på låset.
För oss gamlingar är filmen både kulturhistoria och nostalgi, och ett tillfälle att se hur det var när världens mest sålda gospelalbum spelades in.
Aretha Franklin var en av de stora, kanske den största, sångerskorna från sjuttiotalet fram till sin död 2018.Men vid tiden för den här filmen var hon glödhet. Hon hade spelat in och storsålt några av soulhistoriens bästa hits; I never Loved a Man, Chain of Fools, Respect, o s v. Oslagbara och oöverträffade i mina och miljoner andras öron. Man förstår hur mycket hennes låtar betytt för många när man ser Michelle och Barack Obama sjunga med den gamla Aretha Franklin i (You make me feel like) A Natural Woman.
Hennes bästa låtar har satt sig fast som tatueringar i själen. Hon kunde göra Otis Reddings Respekt, i hans version en med förlov sagt fåniga machpatriarkala dänga till en feministisk klassiker. Hans låt fick en välbehövlig total makeover och blev hennes. En annan av hennes låtar med feministisk anthemkaratär är Do Right Woman, Do Right man. Här en spellista med mina sex bästa låtar med Aretha Franklin:
Men det är på den världsliga sidan. Och den hade alltid en religiös klangbotten.
Amazing Grace är en konsertfilm, en inspelning från en liten kyrka i en fattig stadsdel i Los Angeles. Den gjordes 1972, men tekniskt strul gjorde att den hamnade i arkiven fram tills nu. Filmteamet hade inte ordning på synkroniseringen mellan ljud och bild, så det har varit ett kostsamt och mödosamt arbete att få ljud och läpprörelser att funka ihop. De där klarar vi på mobiltelefonen idag, men 1972 var en annan tid långt, långt borta.
Ljudinspelningen av konserten blev den mest sålda gospelskivan nånsin, och hennes bästsäljande album sägs det. Om du har Spotify kan du höra den här.
Gör verkligen det! Det är en magnifik skiva. Som oftast när det gäller Aretha Franklin är den laddad med känslor som får sina kompromisslösa uttryck. Så är det oavsett om hon sjunger jazz, soul eller pop. Men här i en religiös kontext, som hon är uppvuxen och uppfostrad i, får musiken en extra dimension. Hon sjunger inte bara till och med sin församling, hon sjunger till den Gud som är en fast och orubblig punkt i hennes liv. Och då är det allvar.
Gospel kan ju sägas vara religiös bruksmusik. Den används i ett gudstjänstsammanhang med försångare och en kör och församling som svarar på sångarens fraser. Call and respons är en teknisk benämning när sångaren och kören/församlingen växelsjunger, som här när hon hela tiden får svar med sjungna och ropade reaktioner och instämmanden från de närvarande. Det är ett mera deltagande och ett både innerligt och utlevande sätt att prisa Herren än vi nordbor är vana vid.
Amazing grace spelades in två kvällar 1972. Den är en dokumentation av Aretha Franklins tolkningar av kända sånger med starkt religiöst innehåll. Det handlar om nåden, vänskapen med Jesus, och den orubbliga tron och tilltron. Inga analyser och kringintervjuer, bara the Gospel.
Det är både en dokumentärfilm om framträdandet och en film som visar hur en film gjordes. Man ser de andra filmfotograferna som av misstag går in i bild, får göra avbrott för att någon i publiken spillt vatten på elledningarna o.s.v. Den enorma närvaron och intensiteten i sången utmanas när pastorn säger att om inspelningen bryts, även om det är flera gånger, måste man applådera och ropa amen efter varje gång. Snacka om verfremdungseffekt.
Den enda dekorationen är en naivt kitschig målning föreställande Jesu dop. Aretha Franklin verkar hemma i miljön, ändå verkar superstjärnan blyg och skygg i det här sammanhanget. Hon säger inget. Hon är ett med musiken.
Hon svettas av den totala inlevelsen och intensiteten i framförandet. Man fotograferar nära, nästan påträngande ibland. Den nakna känslan kommer fram när svetten sköljer bort maskaran.
Hennes skygga blick flackar mot oss. Hennes närvaro är total, och som det är filmat får vi också vara där, nästan bokstavligen vara med. Kören är starkt bidragande till helhetsintrycket. Hon har också med sig sina bästa musiker, bl. a trummagikern Bernard Purdie och gitarristen Cornell Dupree. De gör sitt till men den här gången drar stjärnan och hennes röst allt ljus till sig.
Det här är en musik-och filmupplevelse utöver det vanliga.
Rekommenderas starkt!
BO BORG
Amazing Grace – Aretha Franklin
Regi/filminspelningskoordinator/ rättighetsägare: Sydney Pollack, Alan Elliot
Medverkande: Aretha Franklin
Andra medverkande: The Southern California Community Choir, pastor James Clevland, pastor (och Arethas pappa) C L Franklin
Sverigepremiär: 23 augusti
Jag såg den på eminenta Folkets Hus bio i Lidköping.
Publik: Liten (om de andra visste vad de gick miste om)
Annons
BoBorg.se 