HEMÅT

Utställningen Hemåt visar att skaraborgskt serieskapande är alive and kicking. Den är en bred och ambitiös presentation av personliga tekniker och uttryck. Det handlar om serier. Inte som konst, utan som serier. Fast det kan ju förstås ibland ses som ett konstnärligt uttryck.

Utställningen Hemåt har sedan 2017 visats på ett dussintal platser i Skaraborg samt Blekinge, Stockholm, Malmö.

Jag ser den inte i, utan utanför, Vänermuseet en riktigt kall februaridag. Där stod skärmarna på parad.  Det var ett tappert försök av det pandemistängda museet att ge coronadjävulen en match. Jag var den förste som gjorde spår i snön fram till bilderna den dan jag var där vid lunchtid. Och så vällovligt det var att flytta ut utställningen funkar det inget vidare att stå och stampa ute i kylan och titta på så många skärmar med så mycket innehåll. Min misstanke är att serier över huvud taget inte fungerar nåt vidare i utställningssammanhang.

Serier är ett konstnärligt uttryck. Och det lockar en ny, annan och yngre publik till Konsthallen.

Så minns jag att intendenten vid Skövde Konsthall Tomas Asplund Gustavsson sa när de visade utställningen Seriestorm för några år sedan

Så kan det kanske vara. Jag förstår också museifolkets vällovliga intentioner. För en utställning på ett museum blir förstås ett erkännande av rang. Den makten har institutionerna fortfarande. Men för mig funkar det inte. Serier är serier och de vinner lika litet som sidor ur andra böcker eller tidningssidor på att förstoras och hängas upp på institutionsväggar. Tvärtom skulle jag nästan säga.

Jag håller tjurigt kvar vid att seriernas både naturliga och optimala medium är album och tidningssidor.

Utställningen Hemåt består av skärmar som presenterar utställningen och så en skärm för var och en av deltagarna. De är proffsigt gjorda. Först några frågor (samma till alla) om anknytningen till Skaraborg, vad upphovsmännen sysslar med ”annars” och vad de tänker på när de hör ordet hem. Och så några ord om vad de är representerade med i utställningen. Under det ett exempel på representativt serieskapande. På så sätt skapas ett möte med både skapare och serie.

Christina Jonsson och Nicolas Krizan

Ansvariga för utställningen är Christina Jonsson och Nicolas Krizan. De deltar båda i utställningen. Nicolas har diplomerats för ”främjande av kulturlivet på landsbygden” för sitt arbete med att ställa samman boken till utställningen. Det är en antologi med bidrag av alla utställarna på utställningen.

Jag har större utbyte av boken än utställningen. Skälet är att jag tycker stripparna har sitt rätta format där. Och att man kan läsa pratbubblorna i godan ro, sittande som jag föredrar.

Genom bokens snygga presentationer får man en fin översikt över vilken hög klass det är på det skaraborgska serieskapandet. Sammanlagt presenteras dryga dussinet serieskapare. Spännvidden är enorm, här finns något för både stora och små. Roligt och allvarligt om vartannat. Alla medverkande har, eller har haft, Skaraborg som hem. Vissa är födda här, andra har flyttat hit. I boken och utställningens Skaraborgsturné visar de åter upp sig tillsammans i hembygden:

Nicolas Krizan visar exempel ur sin hitserie Lillen för stora och små barn. Den är kul tecknad och litet lagom småtänkvärd. Han visar också exempel på sina Wrång Bilder. I dem sker allt i en ruta. Ofta leker han med språket och tar fram (tok)roliga alternativa betydelser och kontaminasammanblandningar. Galet på ett klokt sätt, eller ska man säga klokt på ett galet sätt.

Serieformen är full av möjligheter. Kristin Lidström går en helt annan väg. Hon visar blyertsbilder med hushållsnära motiv med trettiotalskänsla. Som de visas här blir de mer illustrationer an kvinnosysslor på hennes farmors tid. Hennes stil och motiv flyttar oss skickligt till en annan tid.

Man kunde förstås ta många fler goda och intressanta exempel. Intet mänskligt tycks den skaraborgska seriekonsten främmande. Här finns allt från läskiga skräckberättelser till skarpa relationsiakttagelser, historiska berättelser och allt möjligt annat. En del berättar i svartvitt. Andra i färg. Några babblar på i pratbubblorna. Det känns kul, fräscht, innovativt, personligt.

Det är ett bra projekt att visa upp skaraborgska serieskapare i helbild.  Det är dom var på sitt sätt väl värda.

BO BORG

Foto: Bo Borg

Utställning: Hemåt, serieskapare i Skaraborg
Deltagande konstnärer: Jonas Anderson, Saleby. Johan Cedmar Brandstedt, Mariestad. Joakim Gunnarsson, Vedum. Emma Hamberg, Kinnekulle. Matilda Hansson och Lars Vipsjö, Skövde. Christina Jonsson, Hjo. Karin Käll, Skara. Lars Krantz, Falköping, Tidaholm. Nicolas Krizan, Södra Ryd/Skövde. Daniel Lenneer, Lerdala. Kristin Lidström, Tibro/Undenäs. Joakim Lindengren, Töreboda. Patric Nyström, Järpås. Per Demervall Jimmy Wallin, Tibro

Bok: Hemåt, antologi
Redaktion: Christina Jonsson, Nicolas Krizan
Layout: Nicolas Krizan
Förlag: Lokrantz Förlag
ISBN: 978-91- 984278.0-6

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s