De industriellt framställda tryckta tygerna fick sitt stora genomslag i mitten an nittonhundratalet. Då fanns fabriker och ateljéer som producerade tryckt textil av hög kvalitet på bredare front. Mönster gjordes av mönsterritare, modetecknare, illustratörer och konstnärer. Textildesign kräver att formgivaren förutom sitt konstnärliga kunnande även behöver känna till de tekniska förutsättningarna för produktionen. Sådana formgivare fanns det gott om i Sverige vid den här tiden visar det sig. I de textiltryck som skapades finns en mönsterskatt som i många fall hört till och varit en viktig del av vardagslivet. När jag ser dem nu minns jag en del av dem från min barndom för många av dem var relativt billiga och fanns hos ”vanligt folk”. Kanske är det därför de inte är så beforskade dokumenterade och museifierade. Museerna verkar föredra att samla och visa de mera exklusiva textilierna som gjordes för överklassen.
Det är därför framsynt av Anna Lindqvist och Marie Odenbring Widmark att med ett par högintressanta böcker sätta fokus på och lyfta fram dessa textiltryck. De gjorde det först i boken Tryck till jul som kom 2014 och fortsätter nu med den rediga volymen Tryckta tyger för alla tillfällen 2019. När den här recensionen skrivs, i februari 2023 visas utställningen Mönstermani, som bygger på boken, på Textilmuseet i Borås. Så jag ilade dit. Så den här recensionen är en dubbelmacka där både bok och utställning diskuteras.
I boken och utställningen presenteras över 350 mönster, från designklassiker, vars upphovspersoner blivit kända. Men också verk, ofta väl så intressanta, av okända formgivare som här förtjänstfullt lyfts fram i välförtjänt ljus. Den lilla kunskap jag hade om den här typen av textiler kom från att jag sett dem i hem och sommarstugor och som kläder. Aldrig på museer eller konsthallar. Om det beror på museifolkets styva överläppar eller okunskap vet jag inte. Men jag är glad att den här utställningen och boken tar ett viktigt steg för att råda bot på den bristen. Det är verkligen högintressant att gå in i detta myller är färg, form och kreativitet både som utställning och i bokform.
Den så kallade linnelinjen, begreppet lanserades 1955 med bl. a Astrid Sampe som förgrundsfigur, blev viktig. Nu med det framväxande folkhemmet skulle linneskåpen fräschas upp efter krigets textilbrist. Linnelinjen sågs som ”en revolution i linneskåpet.” Det var viktigt att det var hyggligt billigt och att det var mönster som kändes i tiden. Och det var de industriellt producerade textiltryckens usp och lycka.
I boken diskuteras hur folkhemmets nya bostäder kom att ställa nya krav på hemtextilierna. Fönstren fick t ex ny utformning och placering. Den tunga empiredraperingen fungerade inte längre funktionellt och framför allt inte estetiskt. Men det var i de nya köken de tryckta bomullstygerna slog igenom först. Nu kom också olika plastade tyger som lämpade sig väl som vaxdukar i glada mönster. Jag minns en del av dem med nostalgisk glädje. En (textil) revolution skedde även i sängkamrarna. Broderade bårder på lakanen ersattes av tryckta. Och på de nya påslakanen som dolde filten blev plats för mönster, en ny bäddkultur. Även barnen fick sin nya bildvärld.
Framgångarna med linnelinjen ledde till nya satsningar på textiltryck. Och breddning av användningen av dem. Fram kom kvalitetsmönster från t ex Edna Martin, Kaisa Melanton och Ines Svensson för att bara nämna några. IKEA fick också stor påverkan för bredd och spridning. På sjuttiotalet kom 10-gruppen med bl. a Birgitta Hahn och Lotta Hagerman. ” Vi älskar friska klara färger och glada uppkäftiga mönster” skrev de och hade ambitionen att göra textilier som var ”sammansatta och uttrycksfulla som konstbilder.”
Så där kan man fortsätta. Det verkar, precis som med Dylancitat, finnas ett textiltryck för varje tillfälle i livet. Och för alla årstider. Och kräftor kräva förstås dessa tryck. Och fisk och svamp. Och…
Så kom de in i kläder och mode. Textiltrycken passade till nya modetrender och skapade själva nya. Det hade börjat med franska konstnären Sonja Delaunay. Hon gjorde textiltryck på tjugotalet med abstrakta geometriska mönster på samma sätt som hon gjorde sina målningar. Hon inspirerade senare både Katja of Sweden och Mah Jong härhemma. Svenska textiltryck var först traditionella och tråkiga och en (trolig!) förklaring är att (de manliga, för de var som regel män) inköparna inte hade känsla för kläder, särskilt inte för kvinnors och barns. Finska Marimekko blev viktiga pionjärer för det nya. I Sverige blev Katja Geijger, Katja of Sweden en viktig förelöpare och trendsättare.
Textiltrycken kom till nytta mest överallt. Vem minns inte scarfs (minns ni dom?), bonader och dukar. Och de tryckta vimplar som köptes som ett minne av en resa. Oklart vad man skulle ha dem till, men sånt ingick i turistandet liksom. Det finns många roliga exempel på allt möjligt möjligt och omöjligt som kom i textiltrycksform i bok och utställning.
Utställningen Mönstermani bygger på den forskning Anna Lindqvist, Marie Odenbring Widmark gjort. I mina ögon är det ett pionjärarbete, en djupdykning i produkter som fanns i vardagssvenskens hem och liv. Man går i både bok och utställning igenom hur trycken kom in i alla livets och vardagens skeden. Boken överväldigar med sin metodiska kunskap och uppenbara kärlek till sitt ämne. Sån här forskning gillar jag. Boken är en föredömlig redovisning av en viktig del av vardagslivets kulturhistoria. De många, och många gånger mindre kända än de förtjänar, mönsterskaparna presenteras också litet närmare. Och utställningen låter oss se de här föremålen ”på riktigt” i all sin myllrande mångfald. Författarnas kunskaper och entusiasm smittar. Vilken mösterskatt de lyfter fram, Och på vilket bra sätt. Det här är folkbildning av bästa märke!
BO BORG
Foto, utställningen: Bo Borg
Klicka på bilderna om ni vill se dem större. Fungerar ofta hos boborg.se
Bok: Tryckta tyger för alla tillfällen
Författare: Anna Lindqvist, Marie Odenbring Widmark
Foto: Jan Berg m. fl.
Grafisk form, inlaga och omslag: Petter Antonisen
Förlag: Carlsson Bokförlag
ISBN: 978 91 7331 986 7
Utställning: Mönstermani – svensk textildesign 1920–90-tal
Plats: Textilmuseet i Borås
Utställningstid: 21 maj – 19 februari 2023
BoBorg 