Florentine – Helena Blomqvist – Lidköpings Konsthall

Det är litet som att gå in i en Disneyfilm när man ser Helena Blomqvists utställning Florentine på Lidköpings Konsthall. Ni vet en sån där mysig med en gammal skrynklig teskedsgumma och små gulliga förmänskligade djur. I hollywoodvärlden är allt inbäddat i råkommersialismens spunna socker. I Helena Blomqvists utställning, däremot, är det också nåt som oroar och skaver litet.

Helena Blomqvist, Sunday morning, foto

Utställningen heter Florentine efter sin huvudperson, en mycket karaktärsfull äldre dam i mycket litet format, stark i sin skörhet. Hon är omgiven av minutiöst skapade miljöer från flydda tider.

Helena Blomqvist, The magic trick, foto

Utställningen består av en rad minst sagt speciella fotografier. Det mest anslående med de här bilderna är det omsorgsfulla hantverk som ligger bakom. Varje bild är som en visuell kortnovell, ett knivskarpt utsnitt ur Helena Blomqvist imaginära fabelvärld. Hon har byggt upp mycket noggranna scenografier. Det kan vara en fint ljussatt interiör med flagnande tapeter, eller en scen där Florentine drillar sina dansande möss. I dessa diaramor sker fullkomligt vanliga saker av ovanliga individer. Hennes typecasting med uppklädda djur och dockan Florentine i olika välskräddade outfits är helt apart och annorlunda. De ytterst genomarbetade scenerna har sedan fotograferas och därefter har ytterligare bearbetning i datorn skett. Efter en stunds umgänge med bilderna känns det på ett paradoxalt sätt underligt nog helt naturligt att befinna sig i deras värld.De färdiga bilderna förflyttar oss i tid och rum, men också till en annan realitetsnivå som  gör flyktiga drömmar handfasta och konkreta. De intrikat konstruerade scenerna öppnar mot något öververkligt. Det ser både verkligt och verkligen overkligt ut på ett sätt som kräver mening och förklaring.

Helena Blomqvist är en skicklig sagomakare. Hennes bilder är detaljrika berättelser.  Men vad berättar de om? Jag har läst fantastiska tolkningar av dem där skarpa förstsigpåare tyckt sig se djupsinnig filosofi a la Borges, feminism eller analogier till de klassiska sagorna. Det kan inte jag erfara inför bilderna.

Helena Blomqvist, Five positions, foto

Men visst bär de små mysterier och är därmed öppna för fria tolkningar. Det är en fest för ögat att möta de här bildmässigt stämningstäta tablåerna. Ögat blir nyfiket och drar med sig både känsla och intellekt. Bilderna blir på så sätt projektionsytor för betraktarens egen fantasi och fabulerande där var och en kan associera på sitt sätt och på så sätt hitta tolkningstrådar att gå vidare med. Jag tror inte alltid at det behöver vara så allvarligt eller djupsinnigt.

Det finns en suverän bild där Florentine coolt rattar en Chevrolet Bel Air av klassisk raggarmodell. I mina öron ringer då plötsligt en sedan länge glömd stänkare med Jan and Dean . Den handlar om en häftig kvinna som Florentine:

”The little old lady from Pasadena (Go, Granny, go, Granny, go Granny go) Has a pretty little flower bed of white gardenias (Go, Granny, go, Granny, go Granny go)”

Helena Blomqvist, Bel Air, foto

Du hittar säkert din egen koppling, för Helena Blomqvists svit om Florentine är inget pussel med en given lösning, utan bilder med många möjligheter för öppna sinnen.

BO  BORG

Helena Blomqvist, To the moon… and home, foto

Lidköpings Konsthall Florentine – Helena Blomqvist – Foto Utställningen arrangeras av Lidköpings kommun och pågår till 28 april 2019 Texten även publicerad i NLT 2019.03.04

1 kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s