2019 års Old Ox Chamber Music Festival i Mariestad har genomförts sju år på raken. I år har publiken serverats ett trettiotal föreställningar kammarmusikverk, orkesterverk, operaprogram och solokonserter.
Husband är Aurora Chamber Orchestra under ledning av Massimo Quarta.
Ett av arrangemangen är Aurora Music competition där ett 50tal tävlingsdeltagare från hela världen kom till Mariestad för att medverka i Master Classes och en musikanttävling.
Arrangemanget anordnas av Aurora Music. De startade 2006 i Trollhättan och Mariestad kom med 2013. På de här 13 åren har man skapat 46 festivaler med över 100 000 besökare. Över 5000 musiker från 40 länder sägs ha besökt och framträtt på Aurora i Västra Götalandsregionen sedan starten 2013.
Aurora Music säger sig ha ambitionen att sprida den bästa musiken (=den de själva tycker om) till stora och små orter. De har ett credo för sitt arbete. Vi saxar bland alla stororden:
Om någon tycker att vi är besatta tar vi det med jämnmod. För i så fall är det något vi delar med alla de världsartister som kommer till våra festivaler. Liksom alla de tusentals besökare som finner vägen till personliga upplevelser genom Aurora-festivalerna
Old Ox festivalen startade med en rivstart som hette duga. I den fullsatta domkyrkan i Mariestad slog man an helt rätt ton med en av den klassiska musikens största publikfavoriter. Aurora Chamber Orchestra spelade stycken ut Vivaldis De Fyra Årstiderna under ledning av Massimo Quarta, som samtidigt fungerade som violinsolist. Quarta som gjort en hyllad skivinspelning av årstiderna ledde den femtonhövdade orkestern till stordåd. Vi fick höra en snabb och precis version. Massimo Quarta är en violinist i yppersta världsklass. Vilken ton, vilken kontroll, vilken precision och framför allt en benådad musikalitet. En virtuos! Man spelade sin Vivaldi i ett snabbt tempo som funkade fint här. Ribban sattes riktigt högt för den fortsatta festivalen och vi kände i publiken att det bådade riktigt gott. ledde den femtonhövdade orkestern till stordåd. Vi fick höra en snabb och precis version. Massimo Quarta är en violinist i yppersta världsklass. Vilken ton, vilken kontroll, vilken precision och framför allt en benådad musikalitet. En virtuos! Man spelade sin Vivaldi i ett snabbt tempo som funkade fint här. Ribban sattes riktigt högt för den fortsatta festivalen och vi kände i publiken att det bådade riktigt gott.
Kolla gärna på Spotify
Massimo Quarta spelade också ett stycke av Nicolo Paganini, violinisternas violinist. Quarta är Paganiniexpert. Han har vunnit en stor internationell Paganinitävling. Han har dessutom spelat in ett antal album där han spelar Paganini på mästarens eget instrument. Framförandet här i kyrkan var något alldeles extra det kände man direkt. Man förstod innebörden av begrepp som ”fenomenal spelteknik” och ”virtuos” och hur de låter.
Gisela Stille och John Lundgren i domkyrkan på invigningskonserten
Sedan kom sångarparet John Landgren, robust baryton och Gisela Stille, sopran med en stämma av kristall, ackompanjerade av Klavs Lewisnski. De två fina sångarna sjöng oratoriemusik ur Joseph Haydens Skapelsen. Han med en mäktig kraft och hon med hela bravuren hos en världsstjärna. Jag tyckte dock bäst om deras operanummer, ur Verdis La Traviata och Mozarts Don Giovanni.
Så kom sångarnas unge son in på scen. Gossen sjöng Leonard Cohens slitna Hallelujah. Han sjöng som en väluppfostrad pojke i den här åldern, kanske något bättre. Men bra eller inte, ett sådant inslag hade förstås inget i den här festivalen att göra.
Framåt aftonen blev det Champagnekonsert.
Under denna delades ett Stipendium ut av Bengt Olsons stiftelse. Ett belopp om 10.000 kr och en litografi delades ut till den unge musikern och kompositören Sebastian Bergström. Utdelare var Kerstin Grahn och Jörgen Persson från stiftelsen.
Rubriken var OPERA! Men det var mera en showblandning med inslag av musical, Porgy and Bess och Frank Sinatra. Hemmafavoriten John Landgren (han är bördig från Mariestad) och Gisela Stille visade många goda sidor i lättare underhållning. Bäst i mina öron, som lockats av löftet om OPERA! var Toreadorarian ur Carmen där Landgren till och med hetsade en tänkt tjur med sitt röda kavajfoder.
Fredagens konsert gick i kammarmusikens tecken.
Vi fick bland annat fint höra Tzigane av Maurice Ravel. Spännande musik med alla möjliga influenser av jazz, folkmusik och så det där ravelska pianoskimret. Den framfördes av klockrent Alexander Sitkovetsky på violin och Pater Nagy på piano. Och ett stycke av Zoltán Kodály fick Sitkovetsky och cellisten Wilhelm Stam att locka fram det bästa ur varandra och musiken.
Lördagen blev ett pärlband av highlights.
Att få höra en sliten klassiker som Mozarts Eine Kleine Nachtmusik låta så fräsch och angelägen var en ren och ogrumlad njutning. Så bytte man musikalisk värld till ett stycke av polarprisvinnaren Iannis Xenakis. Det är musik som tänkts och byggts upp på ett helt annat sätt, som ett bygge av tunga rostiga plåtsjok med dess specielalla skönhetsvärld. En dramatisk kontrast och ännu en stark sida av Aurora Chamber Orchestra.
Men kvällen höjdpunkt var när man spelade stycken av Arvo Pärt, Dimitri Schostakovich och Beethoven i en löpande följd när det ena stycket gick sömlöst över i det andra. En av mina absoluta favoritstycken av min favoritkompositör Dmitri Schostakovich fick en tolkning laddad med all den kraft och känslomässiga komplexitet som gör den till ett mästerverk.
Aurora Chamber Orchestra under Massimo Quarta visade sig gång på gång vara en stark kombination. Vilket driv och vilket vitalt spel. Och full musikalisk kontroll och precision i de olika musikaliska världar de till synes obehindrat förde oss in i.
Lördagskvällens Champagnekonsert gick i kammarmusikens tecken och det kändes fint i den ljusa sommarkvällen. Cellisten Claudio Bohorquez (vilken cellist! vilken ton och vilken frasering!) spelade på ett engagerande sätt som förmedlade hela den mångsidiga nästan kroppsliga värme som bara cellon har. Och Robert Schumans Dichterlibes alla nyanser av känslor och skönhet gjordes full rättvisa. Poesin var närvarande på musikens eget sätt fast orden ej var med. Samma sak med Alexander Sitkovetski i Dvoráknumret. Musikalisk uppvisning i den högre skolan. Båda i utmärkt samspel med pianisten Péter Nagy.
Så kom Söndagens avskedskonsert.
Aulis Sallinens Stråkkvartett bygger på finsk folkmusik. Den är kärv och mjuk på samma gång, som en smekning av en grovarbetarhand.
Höjdpunkten för mig var Frans Schuberts Rondo in A för violin och stråkorkester. Fantastik melodiös musik både kraftfullt svängig och skört känslosam. Sentiment utan sentimentalitet. Orkestern var på tårna och Massimo Quanta spelade solo så både publik och orkester jublade efteråt.
Old Ox festivalen satte punkt med ett, ja flera utropstecken!
Årets festival slog publikrekord.
Old Ox planeras komma igen nästa år och det ser vi verkligen fram emot.
BO BORG
Old Ox Chamber Music Festival Mariestad
Platser: Residenset i Mariestad, Mariestads teater och Mariestads domkyrka.
27-30 juni 2019
Foto: Bo Borg
Konserter med 50 musiker från 15 länder
Medverkande: John Lundgren, Bariton, Gisela Stille, sopran, Massimo Quarta, violin, Klavs Lewinsky, piano, Alexander Sitkovetsky, violin, Willem Stam, cello, Peter Nagy, piano, Claudio Bohorquez, cello, Aurora Chamber Orchestra, m fl
Musik av bl a Paganini, Mozart, Vivaldi, Beethoven, Xenkais, Arvo Pärt, Tjajkovskij och Schostakovich.
Publik: I stort sett fullt hus på varje konsert
BoBorg.se 
Skulle vilja ha vinnarna i Competition final publicerade
GillaGilla
Ursäkta dröjsmålet, men i semestertider har det varit lite svårt att få fram svar på frågan.
Här är det:
Jury prize went to Petya Hristova.
Audience prize to Lili Bogdanova.
Both pianists, both from Bulgaria.
GillaGilla