Britta Marakatt-Labba – Broderade bilder

Det har kommit en bok med textilkonstnären Britta Marakatt-Labbas broderier. Vilka bilder det är! Tillsammans med en ovanligt bra text av Jan-Erik Lundström blir den här fina boken årets konsthantverks/konstbok för mig. Här finns allt man kan önska sig av en bra bilderbok. Först och främst bra bilder förstås.

 Hon berättar i förordet hur hon provat olika tekniker som måleri, grafik och bildväv. Men att hon inte kunde förverkliga sin konstnärliga vision fullt ut förrän hon hittade fram till broderiet. Och det är ingen tvekan om att de har funnit varandra, broderiet och hon.

Hon broderar för hand med olika sorters garn och tråd av ylle och bomull. Hon färgar ofta garnerna själv för att få de nyanser hennes bildvision kräver.  Ibland adderar hon till applikationer.

Britta Marakatt-Labba engagerar sig med nålen som vapen i sina bilder i olika politiska frågor när det t ex gäller samisk identitet, kultur och miljöfrågor.

Hon arbetar med motiv som blandar traditionella myter med samtidens livsfrågor. Det ger ett uttryck som liksom får dubbel kraft. Olika förhållningssätt och tidsplan blandas. Med den syntesen kan hon på ett personligt sätt berätta om samisk historia, politik och vardagshändelser. Och hennes form, arbetssätt och bildinnehåll flätas samman till något alldeles speciellt.

Det är lätt att yxa till med en konsthistorisk schablonkategori som ”naivism” om hennes stil. Men hennes bilder är för mig snarare realistiska i den meningen att hon som alla goda berättare berättar det som behövs, på det sätt som behövs, för att historien ska fungera. Jag skulle snarare vilja likna hennes uttryck vid en poetisk, ofta gränsande till magisk, realism. De är fulla av mystik utan att för den skull mystifiera det minsta. Hennes mystik ger i stället fler förklarande tolkningslager.  Med enkla medel ger hon en situation som sedan förmeras av en lyrisk relief, eller ska man säga klangbotten. Jag svårt att hitta någon konstnärlig andlig släkting, möjligen Hans Viksten som även han fick in sin beundran och förundran för naturen på ibland liknande ”norrlänskt” sätt i sina bilder.

Britta Marakatt-Labbas bilder blir poetiska utsnitt ur den vardag där det mytiska ständigt finns med i dialog med språk och naturuppfattning.

Jan-Erik Lundström kallar sin essä om hennes bildvärld för Kosmos i vardagen, en perfekt sammanfattning.

Britta Marakatt-Labba gör bilder man direkt tycker om. De har en närhet i tonen som drar en till sig. Som skapar närhet och dialog, frågor och tankar. När jag ska bläddra mig fram till mina favoriter märker jag vilken kraft det är i bilder. Den här boken bläddrar man sig inte igenom snabb t. Man dröjer sig vid nya saker hela tiden.

Britta Marakatt-Labba jobbar med broderi. Det blir i hennes händer en personlig och uttrycksfull teknik. Hon har en säker stilkänsla. Jag känner att de här mycket föreställande och berättande bilderna skulle kunna fungera bra också om de vore helt abstrakta, så säker är hennes kompositions och stilkänsla. Hon har ett speciellt sätt att dela med sig känslan av de vida fjällvidderna, skogarnas mystik och den intensiva evighetskänslan i himlens blå. Få sätt kan göra det så bra som hennes benådade stygn.

Jag förstår att bilderna får ytterligare dimensioner ”live”. Men det utmärkta fotografiet i den här boken gör dem full rättvisa.

Och man vill ju återkomma till dem ofta.

Det här är en utmärkt bok om Britta Marakatt-Labbas högintressanta konstnärskap.

BO BORG


Britta Marakatt-Labba – Broderade bilder
Med text av Jan–Erik Lundström
Förlag: Koncentrat
Den här recensionen publicerades första gången i Tidskriften Svenskt Konsthantverk nr 4/2011


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s