Hans Anderssons måleri tar sig skiftande uttryck. Här finns många kvaliteter. Det finns väl egentligen ingen sammanhållande stil eller återkommande manér. Bra det. Han tycks vilja pröva många olika sätt att hitta sina måleriska yttringar. Så ger han varje målning det just det den behöver av form och färg för att hitta just sin väg.
Han har talang och engagemang att låta uttrycken fara åt olika håll. Det gör att utställningen kan uppfattas litet spretigt, för vi har ju vant oss vid att det är sammanhållna, ”tematiska” utställningar som är samtidsnorm och gallerilegio. Men så alltså inte här. Vackert så. Visserligen kan det ge ett splittrat uttryck. Somliga kallar det för ”ojämnt”. Och så blir det förstås. Somt gillar man bättre än annat. Annars vore det inte konst utan tavelproduktion.
På den här utställningen kan man gå och se målningar med olika uttryck och skilda stilar. Och det skapar en dynamik och när det vill sig en dialog mellan bilderna som ger mersmak.
Rent allmänt kan man säga att Han Andersson oftast arbetar i en halvföreställande stil. Hans målningar är i grunden oftast föreställande. Inte avbildande, i alla fall inte av det yttre. Däremot är det mera av en öppen fråga vad de till slut kommer att föreställa. Egentligen är hans förment enkla former bärare och formulerare av en retande totalitet som fångar både ögats och tankens intresse. Men de behöver sina färger. Och det får de. Det är det som ger kraften.
Han söker inspiration och kraft och inspiration till sina uttryck i klassisk svensk konsthistoria. Inte så att han efterliknar, men det finns uttryck som drar tankarna till några av de stora. Jag tycket mig se blinkningar till Ivan Aguéli, Ragnar Sandberg och Roland Kempe.
När det vill sig är han en fin kolorist. Bilderna antyder någon miljö, en stadssiluett, en bro eller ett vatten. Det stagar upp kompositionerna. Hans förenklingar gör inte målningarna enkla. Tvärtom.
Sedan låter han färgen tillsammans med ljuset ge sig ut på äventyr.
Utställningen domineras av oljemåleri. Jag gillar det färgdis han skapar i några målningar. När formerna antyds och färgen formulerar och tar fram uttryck och känslor som bara färger i koloristisk samverkan kan i en förfaren målares händer händer det stundom märkliga saker. Och visst är det väl sånt man söker i konsten. Här finns målningar i alla format, alltifrån akvareller i A4-format till ett par jättestora dukar. De där stora ger dynamik till utställningen, men det är inte de som gör starkast intryck på mig.
Hans Andersson är en fin målare som gjort en bra utställning.
Folkets Hus i Lidköping är ett hus fullt av energi och olika aktiviteter. Bl a har man till allt annat galleriet en trappa upp. Det är bra för det behövs fler utställningsplatser i Lidköping. Och just nu visar man en utställning med bra lokalproducerad konst.
BO BORG
Foto: Bo Borg
Lidköpings Folkets Hus, Övre Foajén
Hans Andersson
Oljemålningar, akvareller
Utställningen hade vernissage den 15 november och pågår t.o.m. den 1 december 2019
BoBorg.se 
Ser fint ut.
GillaGilla