1919 – 2019 Västergötlands museum i Skara Byggnadshistorisk rapport av Oskar Syrén

En viktig del av museernas uppdrag är att levandegöra sin samling. Med det menas att på olika sätt göra samlingen tillgänglig och begriplig för allmänheten. Det räcker inte att se för att inse och förstå. Bakgrund och sammanhang är väl så viktiga som föremålet självt.

Västergötlands museum är inrymt i två byggnader som båda präglas av sin tillkomsttids anda, smak och museala ideal. För ett otränat öga, och sådana har väl de flesta av oss, blir upplevelsen av byggnaderna stum och ytlig om inte kringkunskaper adderas.

Ett av museernas sätt att fördjupa våra kunskaper är fortbildningen, och en viktig del av den är museets publikationer. I det ljuset får man se byggnadsantikvarien Oskar Syréns lilla jubileumsbok, som kallas byggnadshistorisk rapport. Torr och litet småtråkig, men ändå intressant och kul att läsa. Den sägs tillkommen för att uppmärksamma hundraårsjubileet av den ursprungliga museibyggnadens tillkomst 1919. Den ritades av arkitekten Charles Lindholm.

Byggnaden kom till i nationalismens och med den nationalromantikens tid. Den var det första stora provinsmuseet och det fjärde av de historiska museerna i landet. Utformningen är (förstås) ett barn av sin tid. Den nationalromantiska stilen var ny i sin tid, samtidigt laddad av historiska blinkningar och explicita och implicita referenser. Byggnaden är exempelvis placerad på en höjd i Stadsparken och platsen fram till Domkyrkan låg öppen. Och det var viktigt för att ge byggnaden ett imposant intryck och bli central i stadsbilden. Det var en viktig del i det tänkta helhetsuttrycket som senare förstördes av att Kråks byggnader fick sin plats. Författaren gör en byggnadshistorisk upptäckt när han lägger en linjal över ett foto från lantmäteriet konstaterar han att genom att förlänga museets mittaxel träffar linjen läroverkets port. Och det var just i lokaler i läroverket museisamlingarna tidigare huserat. Ett viktigt faktum eller lustig kuriosa? Välj själv.

Museet är en tegelbyggnad i två våningar med ett markerat tak. Byggnaden har många fina hantverksmässiga detaljer. I boken görs intressanta jämförelser med andra byggnader. Här finns också en kortfattad beskrivning av viktiga händelser under de båda museibyggnadernas levnad.

Intressant är också den jämförelse med byggnader från samma tid författaren gör. Han pekar bland annat på ”anmärkningsvärda likheter” med Historiska Museet i Lund.

Beskrivningen är (förstås) fylld av fackbegrepp när det gäller byggnadsteknik och arkitektur. Här finns massor, som ”fyrskift”, ”munkförband”, ”strömskift”, ”strävpelare” för att bara ta några få exempel bland massor av möjliga. Men om museet har pedagogiska och folkbildande ambitioner, och det är en av dess kärnuppgifter, borde de förstås förklaras. Och vad betyder det när författaren flera gånger kallar byggnaden för ”ikonisk”? Det är den väl inte i någon vedertagen (eller för all del annan) fackterm, utan ett i sammanhanget vadsomhelstbetydande tyckord.

I ett kort avsnitt presenteras också den anonyma tillbyggnaden från 1994, ritad av arkitekt Per Seving. Den karaktäriseras som ”distinkt postmodernism”, vad nu detta kan tänkas innebära. Det förklaras inte närmare.  ”Dess största värden är inredningsdetaljer av lokala hantverkare, exklusiva material i inredningen, samt entréhallen med stor rymd och vardagsrumskänsla.”, skriver Oskar Syrén.  Det känns som en hård dom över tillbyggnaden av museet. Men visst, visst är den litet onödigt beige.

Det här är litet blodfattig men intressant läsning. Man får mycken ny kunskap och sammanhang. Jämförelserna med andra byggnader med bilder är ett bra grepp. Den lilla boken är faktatät som en kunskapens buljongtärning och läsningen ger mersmak.

BO BORG


1919 – 2019 Västergötlands museum i Skara
Byggnadshistorisk rapport
Text och foto: Oskar Syrén och Västergötlands Museum
Förlag: Västergötlands Museum 2019, inget ISBN


1 kommentar

  1. Tack Bo för en initierad recension! Det är väldigt roligt för mig då boken är min första publikation i yrkeslivet. Jag hade egentligen i uppdrag att skriva en underhållsplan för museet. Den omarbetades sedan i sista stund för att bli den här jubileumsboken. Tack för det trots det fina omdömet!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s