Familjen Addams – Musikal i Lisch

Det var ett förväntansfullt sorl i den knôkfulla foajén i Folkets Hus i Lidköping. Här vankades musikal och då sô saa man ha skôj, och det märktes att premiärpubliken hade ställt in sig på det. Och det fick man också med råge. Amatörteatergruppen Musikal i Lisch hade lagt till alla klutar och litet till. Och det gav resultat.

Man såg direkt att det här blir bra. Scenrummet var verkligen intressant. Ett bra rum med orkestern på scen på ena kanten. Och så fina slottsmiljöväggar med dödskallar och en fågelbur med en död fågel. Och så en tom spelplats med bara några gravstenar på kanten. Det stack fram vita händer som knäppte den omisskännliga Familjenaddamssignaturen. När man hör den blir man garanterat på bra humör, även om det ser litet otäckt ut. För in på övre scenkanten väller ett gäng likbleka förfäder in. De uppmanas att gå därifrån och hem igen, men det kan de inte för det är någon i Familjen Addams som blivit kär i en vanlig och så länge det pågår är dörren till dödsriket stängd och de kan inte gå hem till sig. De fanns med på scenen hela föreställningen och bidrog på ett effektfullt sätt med sång, dans och ordlösa kommentarer till det som skedde på scenen. Det var ett bra dramaturgiskt grepp.

Dennis Sanderhein som pappan Gomez i Familjen Addams

Familjen Addams är numera en, som det verkar helt outslitlig klassiker, som tecknad serie, långfilm (det finns flera), TV-serie och musikal. Det började som en tecknad serie av Charles Addams på trettiotalet. Familjemedlemmarna i storyn är motsatsen till den perfekta familjen i den amerikanska drömmen. Det är ett typgalleri som passar i alla möjliga sammanhang och i olika tider. De blev kult redan från början. Här finns en uppsättning karaktärer som är helt oemotståndliga i sin snällfarliga otäckhet. 

Familjen Addams – Lurch lurar i bakgrunden

Jag vet inte så mycket om Musikal i Lisch. Det här är den första föreställningen jag sett av dem. De har gjort ett imponerande jobb med den gamla och tydligen helt outslitliga historien om den läbbiga familjen. Det här var rolig och välspelad underhållning för hela familjen. Hoppas de återkommer med fler musikaler av den här kalibern. De har potentialen, det märks.

Den är 2020 års nyårsmusikal i Folkets Hus, och har väl egentligen allt man kan önska sig av en musikal. Humor och roliga karaktärer. Romantik i kubik. Spänning (nåja), medryckande musik i ett bra tempo. Det händer saker hela tiden. För oss gamlingar är det nostalgi. TV serien började gå i mitten av sextiotalet. Och för ungdomarna är det töntkul. 

Nina Tågerud/Morticia Addams med ett gäng bleka förfäder

Familjen Addams är motsatsen till den perfekta familjen i den amerikanska drömmen. I den här berättelsen får de båda världarna mötas och lära känna varandra bakom maskerna. Dottern i familjen Addams som dricker blod och vrider huvudet av småfåglar, blir kär i en ”vanlig” medelklasskille. Två världar möts och krockar. Båda familjerna reagerar instinktivt emot, men lugn, kärleken övervinner (förstås) allt. Mot den de mest inbitna borgerliga värderingar inte en chans. Inte deras motsats heller. Och när man gör en lek med en sanningsdryck rämnar förlåten och de verkliga känslorna, de som döljs bakom maskerna, kommer fram.

Två bleka förfäder och Lillevi Peterson/Wednesday Addams och
pojkvännen Lucas/Axel Andersson

Musikal i Lisch har gjort ett kanonjobb med det här gamla receptet och skapat en fräsch föreställning som funkar som en schweizisk armékniv, d v s i alla möjliga och omöjliga (och sådana finns det gott om här) situationer. Kanske var det litet darrigt med sången i några nummer (det var nog bara premiärnerver). Men vem bryr sig om sånt när man ändå har kul hela tiden och låtarna fastnar som kardborrar på en ylletröja.

Fantastiskt att man kan vaska fram så mycket talang i närområdet. Alla de speciella typer förställningen kräver för att funka bra är fyllda av begåvade och spelglada amatörer från bôgda.

Scenografin, scenbilden och dräkterna är verkligen bra. Att duka bordet för leken som en blinkning till Leonardos Nattvarden är elegant.

Regin av Jesper Bengtsson är utmärkt. Allt flyter på fint och känslorna fås att blomma ut till full kraft. Timingen, det som är A och O för att skämten ska gå hem, är klockren.

Koreografin av Frida Jones är en viktig framgångsfaktor. Det är ofta mycket folk på scen och de verkar ha järnkoll på sina omväxlande danssteg.

Morticia/Nina Tågerud, dansar med bleka förfäder

Dennis Sanderheim är en tangokavaljer som har koll på läget. Hans Gomez blir en kul en, med ett stort känsloregister och ett kongenialt minspel. Han fyller sin typ med liv och lust. Och hans sångnummer är riktigt bra. Morticia, frun i familjen, spelas i en kombination av maktlysten bitchighet och lightsexighet på ett coolt sätt av Nina Tågerud. Lillevie Peterson gör den förälskade dottern som är både kaxigt trotsig och rosenskimrande förälskad till en levande karaktär. Och Axel Andersson gör hennes pojkvän till en trovärdig hedersknyffel och svärmorsdröm. Scenen där hon med förbundna ögon ska skjuta ett äpple från hans huvud med sitt armborst är hjärtkrossande.

Alida Wahlgren och Peter Sunnergren gör idealfamiljen som rämnar (bara litet förstås). De gör båda sina förvandlingar på ett både kul och dramatiskt sätt.

Det ”vanliga” paret spelade av Alida Wahlgren och Peter Sunnergren,
före och efter sanningsleken

Joaquin Camilo Nilsson gör en person som blir förälskad i månen som om det vore den mest självklara sak i världen. Han dansar runt i olika scener som en förälskad duracellkanin med själ och stort hjärta.

Så där kan man fortsätta genom rollistan. Musikal i Lisch gör en samfälld kämpainsats i sin strävan att bli musikalens Villa. Hoppas de får de fullsatta salonger de verkligen förtjänar,

Premiären i lördags gick verkligen hem hos premiärpubliken. Den välfyllda salongen var med på noterna direkt och tackade efteråt med långa stående applåder.

Se familjen Addams i teater i Lisch utmärkta uppsättning och du går in i det nya året gnolande och med ett leende på läpparna. Några till och med knäppte på fingrarna på det där omisskänliga familjenaddamssättet. Föreställningen hade gått hem.

BO BORG

Foto: Bo Borg


Lidköpings Folkets Hus
Musikal i Lisch
2020 års nyårsmusikal
Familjen Addams – Musikalen
Text och musik Andrew Lippa
Manus: Marshall Brickman och Rick Elice
Svensk översättning: Johan Celander
Regi: Jesper Bengtsson
Koreografi: Frida Jones
Kapellmästare: Jan Björklund
På Scen: Dennis Sanderheim, Nina Tågerud, Lillevie Peterson, Sanna Friedenthal, Joaquin Camilio Nilsson, Evelina Winther, David Berggren, Axel Andersson, Alida Wahlgren, Peter Sunnergren, Armando Asanowski, Klara Englund, Malin Gustavsson, Malin Johansson, Ellinor Hjärtqvist, Malin Smedberg, Simon Steneros, Hannes Strömberg, Ville

Kommande föreställningar
se https://musikalilisch.wordpress.com/


boborg.se@gmail.com

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s