Publiken var helnöjd, inte tu tal om den saken. Det här är en föreställning som går hem.
Allt var bra i första akten i Wermland Operas uppsättning av musikalen Måndag hela veckan. Så här: Scenografin var kanon, tempot var prima. Musiken satt som ett par stretchjeans, artisterna gjorde allt rättare än rätt in i minsta detalj (och mycket finlir är det!). Men det var nåt. Kanske var det litet för mycket extra allt. Intrycken sköljde över oss som från en sprinkler på full fart med öppna spjäll. Men det kändes litet ofokuserat på nåt vis. Visst, personerna ska presenteras, vi ska in i miljön och fås att snabbt förstå historiens förutställningar. Sånt kräver sina turer och handgrepp. Och mycket blev det i första akten.
Men så kom ett par kanonnummer som öppnade andra akten utan att det behövdes så mycket rysch med pysch. Bra låt och riktigt bra sångerska. Och sen gick det som på räls. Med Marie Gårseth Gathes sorgsna powerballad drogs man in i berättelsen och var fången i underhållning av hög klass. Den låten i den här tolkningen var föreställningens musikaliska höjdpunkt.
Måndag hela veckan är en musikal som bygger på succéfilmen Groundhog Day med stjärnor som Bill Murray och Andie MacDowell.
Det handlar om en dryg och självupptagen väderpresentatör, Phil, som mot sin vilja skickas till en småstad för att bevaka Groundhog day, en minst sagt töntig tradition som småstadsborna omhuldar dyrt. Han kommer motvilligt dit full av förakt och arrogans. Men ödet vill lära honom en läxa. Varje morgon när han vaknar är det en repris på Groundhog day. Tiden har hakat upp sig som en LPskiva med ett hack i. Spelet, med repris på repris kan börja. Och så förvandlas vår dryga Phil till en snäll kille, mild och god som en mjukglass. Och hans kvinnliga producent som hållit honom kort ger efter förstås. Kärleken och godheten tar hem storslam som det ska i en helyllefeelgoodmusikal.
Christer Nerfont och Micaela Sjöstedt
Storyn gör mycket kul av upprepningarna som turneras och varieras påhittigt.
Scenlösningen är mycket bra. Några höga smala skärmar åker fram och tillbaka över scenen och genom fin logistik dyker det alltid upp nåt nytt eller försvinner nåt gammalt vid varje svep. Det var länge sedan jag såg en så livfull och levande scenbild. Fint jobbat av scenografen Nigel Hook och hans medarbetare.
Regissör är Markus Virta. Han verkar ha järnkoll på allra minsta händelse i rörelschema och rollinteraktion. Han har perfekt timing och vet att locka fram glädje och sentiment. Min enda invändning är att han grottar ner sig så i detaljerna i första akten att det går ut litet över flytet och skärpan i helheten. Men, rätt ska vara rätt, min sidekick delar inte alls den uppfattningen.
Pierre Oxenryd, Tord Hansson, Christer Nerfont
Musiken då? Typisk musikalmusik skulle jag säga. Det lånar från olika genrer som schlager, pop, country o sv. Men allt får en musikalmakeover så det låter som det bruka i såna här sammanhang. Här har man Wermland Operas stora orkester, över trettio man som dessutom lägger finkulturklanger på musikaldängorna. Ofta i musikaler känner man igen hitsen. Men den här är rätt ny, det är en nordisk premiär vi bevittnar. Så igenkännandets glädje får vi inte av låtarna den här gången. Men det är funktionell och varierad musikalmusik som klär och lyfter föreställningen.
Christer Nerfont är utmärkt i huvudrollen. Han gör sin Phil till en typ som blir allt trevligare. Och han spelar hela skalan från diva, via full till kär som en klockarkatt. Det är väldigt amerikanskt och funkar fint här. Micaela Sjöstedt som spelar Rita är gullig i sin transformation från strikt yrkeskvinna och hard to get, till änglalik fästmö. Båda sjunger bra och bär sina roller med bravur både i sång och agerande.
Det händer många kul grejor i den här föreställningen och skratten får en att koppla av och må, precis som det ska vara i en sån här bagatell.
Måndag hela veckan är en proffsigt genomförd föreställning perfekt för en lättsam och trevlig kväll.
BO BORG
Wermland Opera Karlstad
Måndag hela veckan (Groundhog day, the Musical)
Bok av: Danny Rubin
Musik och text: Tim Minchin
Översättning: Rikard Björk, Sanna Skjervik
Regi: Markus Virta
Dirigent: Ben Ferguson/ David White
I Rollerna: Christer Nerfont (Phil), Micaela Sjöstedt (Rita), Stegan Clarin, Marie Gårseth Gathe, Julia Carlström, Simon Drangnér, Tezzla Flormo, Kaj Hagstrand, Tord Hansson, Johan Hwatz, m fl
Wermland Operas Orkester
Premiär den 27 februari, spelas till och med den 17 maj 2020
BoBorg.se 