
”Med litet socker i botten så går medicinen ner”. Det receptet bygger massor av film, skönlitteratur och teater på. Mys med pys är grundingrediensen och sedan litet allvar för skams skull. Pjäsen Bröllopstårtan är inget undantag. Den satsar på de säkraste TVseriekorten. Skulle man se den på en TV-skärm tog man den för ett avsnitt ur nån av de kommersiella kanalernas neverending feelgood serier.
Var jag orättvis nu? Tja, litet faktiskt. Det finns ju bättre och sämre semlor. Och Bröllopstårtan tillhör de smakligare helt enkelt för att man håller igen litet på sockret.
Det gör inte huvudpersonen Delia i pjäsen. Hon har ett konditori och bakar de godaste tårtorna. Och då ska det vara mycket smör, grädde och socker. Det prutar hon inte på. Hennes ingredienser är en metafor för hennes sydstatsvärderingar, för det här utspelar sig i North Carolina. Där gäller djupt kända livslögner om patriarkatets överhöghet, heterosexualiteten som det enda rätta, och bokstavstrogen bibelefterlevnad som står över alla andra normer.
Nu dyker en svart intellektuell, Macy från New York in på hennes konditori med anteckningsboken i högsta hugg. Hon tillhör lattefolket, är vegan och äter förstås inte tårta.
Strax efteråt kommer Jen in. Det är dottern till Delias nu avlidna bästis. Hon har kommit hem från The Big Apple för att gifta sig. Efter lite, inte så lite förresten, kringelikrokande a la katten kring het gröt, kommer det fram. Jen ska gifta sig med Macy. Flator i bibelbältet det är en handgranat i idyllen.
Så följer en rad scener där vi får veta att det inte alltid är så bra med sexualiteten i heterovärlden och jättebra för homosexuella. Det är kärlek det handlar om, inte sexsorten. Och efter några pedagogiska episoder kommer ett slut som är sött som ett glas coca-cola med 5 sockerbitar i.
Pjäsen är proffsigt genomförd. I huvudrollen som Delia får vi se Kajsa Ernst. Hon har rutin från bland annat många film och TV roller. Hon vet hur en elvisp ska köras så att smörkrämen får exakt smak och konsistens. Och det gör hon här så det står härliga till.
Både Delia och Jen har värderingar som visar sig byggda på lösan sand när de möter alternativ. Det sliter och smärtar och de visar de fint med sina karaktärer.
Och den säkra intellektuella Macy (spelas verkligen bra av Anna Sise) som inte äter tårta tar förstås en bit av bröllopstårtan. Och älskar den förstås när hon väl fått den i munnen (det här är ju feelgood Made in USA av en TV serieexpert).
Slutet är så rart. Alla förstår varandra och går varandra till mötes som vi tror och hoppas att USA ska göra när man byter från bittermandelhatiske värderingsfundamentalisten Trump till till synes sockerkakssnälle mysgubbe Joe Biden.
Pjäsen startade segt, men tog sig och hade sina starka stunder. Skratten var inte många, men det blev desto fler inåtvända och menande leenden. Och en del ljus tändes i fördomsmörkret. Och man gick ut i hösten med fina tankar och ifrågasättande av de egna förutfattade meningarna. Och litet hopp att världen nog ska bli litet bättre ändå.
BO BORG
Foto: Markus Gårder
Lidköpings Folkets Hus 2020-10-26
Teater: Bröllopstårtan
På scen:
Kajsa Ernst
Thomas Hedengran
Malin Karlsson
Anna Sise
Konstnärligt team:
Av: Bekah Brunstetter
Översättning: Calle Norlén
Regi: Carl Johan Karlson
Scenografi och kostym: Jasminda Asplund Blanco
Kompositör och ljuddesign: Magnus Larsson
Ljusdesign: Peter Stockhaus
Maskdesign: Åsa Trulsson
En samproduktion mellan Riksteatern och Malmö Stadsteater
Lokal producent: Lidköpings Teaterarrangörer
Ytterligare föreställningar:28 okt Vara, 4 nov Kristianstad, 5 nov Ängelholm, 7 nov Bromölla, därefter 14 föreställningar i Malmö