Konstens frågeformulär #1–132

Vad handlar din konst om?
– Ljuset!
– Ljuset?
– Ja ljuset!

Jag intervjuade under en tid många äldre konstnärer i modernistgenerationen. Snarlika varianter av dialogen här ovan återkom säkert som amen i kyrkan. En konkretist sammanfattade modernisternas ordknapphet med en tuff variant på Goethe: ”Skaru bli konstnär, börja med att skära av dig tungan.” Idealet var att konsten själv skall vara det som talar.
Nuförtiden är det nya tider. Och tvärt om gäller. Är det nåt dagens konstnärer kan så är det att snacka. Det sägs att det till och med finns snackaomdinkonstlektioner på konsthögskolorna. Och många ord blir det. Många verk verkar ha sitt liv i orden snarare än i själva verken.

Nättidskriften Konsten.net har ett frågeformulär för standardiserade konstnärsintervjuer. De 132 första svaren har nu utkommit i bokform. Man vill åt konstnärens egna formuleringar om sin konst och tankar kring det. Bra idé. Det är lättläst och litet småkul. Men standardformulär passar nog bättre som tidskriftsinlägg, ett i taget. Till varje inlägg finns också en bild av ett verk av respektive konstnär.

Första frågan är: Beskriv din konst med tre ord.
Tja, det är väl mest på skoj. En sådan förenkling är ju själva motsatsen till vad konsten står för och handlar om. Tanken är att konstnären ska beskriva själva essensen, det egna skapandets minsta gemensamma nämnare. Jag minns en bild av konstnären Leif Eriksson. Det är ett vitt papper där de tre orden This is art är markerade med relieftryck. Det enda som avviker från det vita är upplagenumreringen och namnteckningen i blyerts. Det passar min faiblesse för konstnärer som uttrycker sig i konst och får sitt sagt med den.

Jag väljer tre treordingar ur boken: Anna Åstrand: ”Väldigt mycket saker”. Eller Julia Selin: ”Stora Kladdiga målningar”. Anders Widoff får sammanfatta: ”Det går inte”. Och verket som illustrerar är en svart tavla med fötter. Också på den är tre ord skrivna med skolkrita: ”No more bull”.

Sedan blir det intressantare frågor: Hur ser din arbetsprocess ut? Vad inspireras du av? Vilka bilder har du omkring dig där du jobbar? Vilken annan konstnär har varit viktig för dig? Vilket konstverk önskar du att du gjort själv? Vad är konst till för? Vilken åtgärd skulle främja konsten?

Ja ni förstår att här får man möta massor av om inte alltid så olika tankar eller processer så desto fler formuleringar av dem. Det är frågor som väl egentligen är omöjliga att svara på när de är så generellt hållna. Men konstnärerna är snälla och försöker. En del är väldigt jordnära om sin arbetsprocess. Elisabeth Friberg börjar dagens skapande med att städa ateljén. ”Jag liksom värmer upp med dammsugaren. Städa golvet. Städa tankarna.” Lisa Torell som säger att den bestäms av vad som rimligtvis gäller för alla, det hon arbetar med och av vilket skäl. Andreas Eriksson svarar med en träffsäker metafor: ”Jag äter svinborst och dricker terpentin.” Vissa börjar med materialet och låter det på olika sätt starta processen, andra låter en idé på olika sätt vara utgångspunkten.

Det är underhållande att läsa vad konstnärerna inspireras av. Det visar sig förstås att det är det mesta.
Vilken annan konstnär är viktig för dem? Här finns ett vitt spektrum. Det visar sig att de många av de här samtidskonstnärerna inspireras av samtidskonstnärer. Det är olika namn. Men några klassiker dyker upp några gånger till exempel Louise Bourgeois och Siri Derkert. Lärarna på konstskolorna verkar också ha stor betydelse för många. Jag fastnar för Viktor Rosdahls svar: ”Alla på sätt och vis. Jag ser det som att det jag gör är en del av det som gjorts före mig, det som görs nu, och möjligen kommer att göras i framtiden.”

Frågan om vilket konstverk de önskar de gjort är litet skum. Vad får man veta om den svarande eller hens konst av svaret på den? Flera undviker att svara. Men det blir småkul läsning ändå.
Och så är det de där festtalsfrågorna om Konsten med stort K. Björn Stampes svarar bl. a ”Syftet för min del är kanske att flytta en molekyl i skallen för att jag ska må bättre.”

Den fråga där det finns mest liknande svar och samstämmighet är den om vad som skulle främja konsten. De flesta handlar om konstnärernas situation. Det handlar om bättre villkor för konstnärerna; högre ersättningar, pensionsgrundande stipendier, subventionerade lokaler o. s. v.

Men det finns också andra lösningar. ”Mer bra konst.” tycker Mikael Lundberg. ”KONSTEN” svarar Hilmar Fredriksson.
Kanske sammanfattas den här frågan bäst av Kristoffer Zetterstrand: ”Ge den massa pengar och låt den vara.”
Jan Håfström vet vad som skulle få oss att sluta upp helhjärtat bakom konsten. ”Förbjud den.”, är hans drastiska svar.

Redaktören Magnus Bons skriver att han med det här projektet ville att konstnärernas röster och tankar skulle få höras. Han menar att det ger en alldeles särskild ingång till deras konst. Jag vet inte det. Men det är en kul, lättsam och tänkvärd bok. Perfekt att dyka ner i då och då t. ex. på en tågresa.
BO BORG


Konstens frågeformulär #1–132
Redaktör: Magnus Bons
Grafisk form: Patric Leo
Förlag: Lionstens förlag
ISBN: 978-91-510-4653-5

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s