När Läckö slott öppnar sina utställningar den andra veckan i juni då börjar kultursommaren. Sedan flera år samarbetar man med Nationalmuseum för sin stora utställning, ett givet besöksmål i sommarsverige. Det är ett samarbete som många utställningsanordnare har anledning att vara avundsjuka på. Tänk att få tillgång till Nationalmuseums samlingar av konsthantverk. Det har gjorts möjligt genom att Läckö slott har säkerhetsmontrar som heter duga. Dem kan tjuvar stånga sig blodiga mot. Och tji får dom!
Baksidan är att säkerheten hårt begränsar möjligheterna att göra kreativa utställningsarrangemang. Detta i kombination med Nationalmuseums gammeldagsiga och konventionella sätt att presentera föremålen gör även en lättsam utställning som årets onödigt tungfotad. Montrarna är av naturliga skäl inte direkt diskreta. Och att svepa dem i tyg och hänga plastade skyltar vid sidan. Tja!?, alltid något. Även fast det känns mest som att göra dygd av nöden.
Men först som sist. Det är helt suveränt att en del av nationalsamlingen kommer ut i landet. Och för oss skaraborgare är det förstås kanoners att få en utställning med föremål av den här kalibern på hemmaplan. Jag ser fram emot utställningen varje år och är spänd av förväntan vad det ska bli. Ofta har man valt föremål utifrån ett tema. Årets har den litet fumliga rubriken Nära naturen – inspirationskälla för konst och design.
I den här utställningen visas exempel på hur man i olika tider valt att gestalta naturen i form av prydnader, smycken och skulpturer från vår tid. Moden har kommit och gått, det kan man se här där utställningsobjekten omfattar tidsspannet från Magnus Gabriel de la Gardies tid fram till våra dagar.
Det första verk vi möter i utställningen är Kerstin Hörnlunds (f. 1940) Grönsaksfat i grönglaserat lergods. Vilken aptitretare! Ett par gurkor tronar på ett stort fat som en hyllning till liv och fruktsamhet. Kerstin Hörnlund jobbade på Rörstrand i stort sett hela åttiotalet innan hon startade sin egen verksamhet i Arboga.
När man väl kommer in i utställningen möts man av konsthantverk från olika tider. Genomgående för de äldre verken är deras ibland nästan osannolika hantverksskicklighet. I vår tid har man rationaliserat i hantverksmödan (arbetskraften är dyrare) och lägger mer resurser på idéinnehållet. Litet generaliserande kan man säga att nu ligger fokus i konsten ofta på idéen och det konceptuella. Hantverket kommer i andra hand och utförs ibland av andra än konstnären själv. Men i konsthantverket är själva hantverket en viktigare del av det personliga uttrycket. Men gränserna är flytande som tur är.
Jag vandrar länge runt i utställningen. Fastnar för somt och rycker på axlarna åt annat; precis som det blir på en samlingsutställning, även om den som här är tematisk.
En monter visar blommor och figuriner av porslin från 1700-talet. Här finns trädgårdsmästare och trädgårdsflicka. De är urstyvt gjorda, söta men tråkiga prydnadssaker som jag ser dem. Mycken förspilld hantverkarmöda för att tillfredsställa överklassens dåliga smak.
Som kontrast kan man se figuriner från vår tid av Barnaby Barford med avhuggna barnhuvuden monterade på fågelkroppar i absurda ympningar. De startar tankar. Betyder de något eller är det bara effektsökeri? Surrealistiska drömmar eller genmanipulerade mardrömmar? Det är långt mellan de här montrarna för utställningsmakarna har haft andra tankar om teman och samband.
Så några favoriter på utställningen som bitit sig fast. Själv hittar jag dem mest bland de mera samtida verken. De känns närmare för att de inte främst är lyxprodukter som de historiska.
Henrik Allert har en skulptur med en mås som motiv. Den är gjord 1971. Redan då gestaltade han ett naturengagemang och empati för djuren. Inte i ord. Budskapet om naturens omistlighet och sårbarhet finns i konsten själv. Uttrycket är drabbande och väcker många tankar. Vilken fantastisk konstnär Henrik Allert var redan 1971. Och han har fortsatt på den konstnärliga väg han stakat ut åt sig. Man märker hur väl hans arbeten passar i olika sammanhang och i olika tider. Han har förmågan att gestalta ett här och nu som inte är tidsbundet, utan lever i varje stund.
Frida Fjellman med rötter i Mariestad har blivit något av en expert att göra levande och karaktärsfulla djur i lera och glas. Här finns hon representerad med en räv i naturlig storlek gjord i blyglaserat stengods. Tittar vi på den eller betraktar den oss.
Här finns också en märklig hare gjord av Margon Lindberg och Petter Hellsing 2009. Den är en omöjlig korsning a la den berömda skvadern från Sundsvall. Grundformen är en hare med horn. Och den har en päls med mönster och färger som känns främmande i naturen. Möts natur och kultur? Eller krockar de? Det här starka verket ställer frågor om vad vi tar oss friheten att göra med naturen och det naturliga!? Konst eller konsthantverk? Båda! Estetik eller miljötänk? Mycket av varje!
Ingen Nationalmuseiutställning utan silverföremål, i det här fallet ett märkligt porträtt av Förste livmedikus Bjerkén (1765–1818). Det är gjort av en samtidskonstnär, Ru Runeberg (f. 1970). Han kombinerar urstyvt hantverk, en karaktäristik av en människa och ett konstnärligt uttryck som samtidigt är en kanna. Formdelarna har inspirerats i naturen och de är sammanfogade med en underfundig humor.
Det finns ett par montrar som faller utanför ramen. Den ena är ett foto av kungen. Det är ett bra foto, inte tu tal om den saken. Men vad har det i den här utställningen att göra!?
Den andra är den högintressanta montern under rubriken En hotad natur. Den adresserar problemet med brist på rent vatten. Här visas apparater för vattenrening, som ett filtrerande sugrör och en portabel vattenrenare. Angeläget, inte tu tal om den saken. Men i vilket syfte är de här. För att visa industridesign? När det gäller så livsavgörande produkter skiter man väl högaktningsfullt i estetiken!? Huvudsaken att grejorna fungerar.
Utställningen som helhet blir en spännande historisk exposé med fina exempel på hur naturen gett impulser och motiv till konsten genom århundradena från Magnus Gabriel De La Gardies tid och fram till våra dagar.
Det finns många goda skäl att besöka Läckö slott. Utställningen Nära naturen är utan tvekan ett av dem. Här finns så mycket att lära och diskutera. Rekommenderas.
BO BORG
Foto: Linn Ahlgren/Nationalmuseum och Bo Borg
Läckö Slott
Nära naturen – inspirationskälla för konst och design
Föremål med naturanknutna motiv ur Nationalmuseums samlingar
Sommarutställning 12 juni – 29 augusti 2021
BoBorg.se 