Lidköpings Folkets Hus är kulturhuset där det händer.
I tisdags kväll var det dags för ståuppunderhållning av bästa märke när de bjöd på en kväll med Özz Nûjen. Och då blir det kul, det vill jag lova. Det här var ståupp i min smak. Det handlar inte om att flabba, utan om att skratta. Både att skratta åt, men framför allt att skratta med.
Det finns en värme i Özz Nûjens tilltal som känns sympatiskt och som skapar en gemenskap som det känns fint att finnas i. Det gäller även när skämten och ironin handlar om oss själva. För när han driver med sig själv, tar vi också de gliringar han ger oss med gott humör.
Hans skämt stannar inte bara vid ytan. Det känns som de haha-upplevelser han levererar går vidare till aha-upplevelser. Då blir skämtandet extra meningsfullt.
PKK kopplar vi till Kurdistan. Men han tillhör KKK med både självironi och stolthet. Det läses ut som Kort, Knubbig, Kurd. Men numera är han svensk. Han menar att vi lever i ett av världens bästa länder. Han är stolt över att vara svensk, kurd och muslim.
Han får oss med hisnande associationer att se på oss själva och vår samtid. Han jobbar under devisen att kan man skratta åt eländet så kan man också göra något åt det.
Det fanns väl, vad jag kunde uppfatta, inte direkt nån röd tråd i föreställningen. Han pladdrade på om ditt och datt. Och han har en obetalbar förmåga att bladderbabbla om stort och smått.
Det där med att skoja med ett par på första bänk och deras relation som han gjorde känns välbeprövat på gränsen till utslitet. Men det verkar alltid gå hem. I lättnaden över att klara oss undan, skrattar vi förtjust över de utvaldas belägenhet. Özz gjorde det varken bättre eller sämre än standardversionen. Samma sak när han pratar om att politikerna själva gör och säger så löjliga saker att det inte går att driva med utöver det löje de skapar. Men han har en hög lägstanivå också på stapelvaruskämten så det funkade någorlunda.
Han är en charmig scenpersonlighet. När han ler och skrattar år sina egna skämt ler och skrattar man med. Det är nog en personlighetsegenskap och förmåga som många av hans kollegor avundas honom. Och det på goda grunder.
Han skojade om pandemin (förstås, det gör alla) och konstaterade att det var den tiden, och på tiden, när svenska män äntligen fick lära sig att tvätta händerna ordentligt. Och han tog på ett intelligent sätt upp våra fördomar om muslimer. Roligt och tänkvärt visade han hur idiotiskt det är att generalisera i enochenhalv miljard muslimer. Han skojade i det om att en far slår sitt barn. PK eller inte, det vill jag inte skratta åt.
En helt suverän monolog kom på slutet. Det handlade om varför det är så svårt för nån med ett annat modersmål att lära sig svenska språket med alla dess inkonsekventa regler. Han menade att en bra hemspråksundervisning underlättar oerhört. Hans egen utmärkta språkbehandling är ett lysande exempel på att det går att lära sig vårt språk.
Han har en rolig mimik och jobbar med sitt kroppsspråk. Och det går det åt för han hade ingen rekvisita alls. Men det klarar ett dubbelproffs som Özz Nûjen.
Det märktes tydligt hela den timme han framträdde att han hade en glad och tacksam publik i sin hand. Från första till sista stund. Det här var kul.
Kvällen inleddes av Elina du Rietz. Hon är en väletablerad skådespelare och ståuppkomiker och manusförfattare. Hon driver bl.a. Åldersnojapodden (https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/aldersnoja-426208) tillsammans med poeten mm Bob Hansson.
Hon gjorde ett kort set och skojade bl.a. med mamma barn relationer. Hon var rapp i käften med ett jävla svärande i tid och otid. Stundom var hon riktigt rolig.
Ännu en bra kulturkväll på Lidköpings Folkets Hus man blev glad åt.
BO BORG
Foto: Bo Borg
Klicka på bilderna om ni vill se dem större. Fungerar ofta hos boborg.se
Lidköpings Folkets Hus den 26 april 2022
Özz Nûjen
Elina du Rietz.
Komframochsäg: Kostar Rasheed, från bokningsföretaget Skene Comedy
Publik: Riktigt stor och entusiastisk
BoBorg.se 