Lars Winnerbäck – Läckö slott

Bättre än så här blir det nog inte!
Jag kan inte tänka mig en svensk rockkonsert som kan vara så här bra. Lars Winnerbäck kopplade greppet direkt och slog an tonen med nya låten Älvens industrier:
”Det är samma sång som vi alltid sjöng
Det är samma genväg, samma lögn
Nere vid älvens industrier
Ligger spillror av en gammal dröm.”

Det handlar om hur livet börjar. Och de Winnerbäckska drömmarna.

”Plötsligt står man på en lekplats med en Festis”, sjunger han. Och så börjar kvalen och förhoppningarna.
Lars Winnerbäck kan levandegöra de gamla förhoppningarna som få andra. Den känsla han gestaltar i sina sånger känner vi igen. Detaljerna är hans, men känslan är också vår. Vi går dit tillsammans.  Som Bob Dylan sagt det: ”I´ll let you be in my dream if I can be in yours.”

Han är sig lik, men ändå så olik att det kändes levande, angeläget och vitalt.
Lars Winnerbäck spelar sånger från de inställda upprorens tid. Och folk känner igen minnena av drömmarna som livet tappade bort. Han skruvar upp känslan på det lågmält intensiva sätt som är hans signum.

Han är en mogen artist nu. Har en son som blev myndig konsertkvällen. Det märks också på perspektivet i sångerna. I de gamla var han mitt i drömsprånget. Men tiden går även för rockpoeter. Nu har han ett utifrånperspektiv, som i nya sången Skjutna Stad. Den handlar inte om egna upplevelser utan förnuftiga, nästan snusförnuftiga, reflektioner utifrån medierapporteringen. Men som den benådade ordsmed och melodimakare han är han gör han en kanonlåt av det också.

Konserten var i absolut toppklass. Lars Winnerbäck har inga stora rockposer eller maner. Det behövs inget publikfrieri för publiken är sedan länge lyckligt gift med hans sånger. Låtarna är älskade. Överallt ser man folk som sjunger med i långa passager. Det skrålas inte. Lars Winnerbäck skapar en känsla av en gemenskap man vill vara delaktig i men inte störa. Det är inte artisten Lars Winnerbäck som har utstrålningen. Den har hans ord och melodier så det räcker och blir över. Hans sånger kan handla om smärta och oro, drömmar som runnit ut i livets sand. Men det är tryggt. Det kommer att ordna sig på nåt vis. Han kan kapsla in svåra stämningar i något som känns trösterikt, som gör att de inte skaver. Det handlar om känslor som glöder men inte falnar. Ibland flammar det upp igen, men aldrig till någon farlig eld, snarare en värmande lägereld. Det räcker med tre ackord och sanningen. Och den behöver inte vara sann bara den är trovärdig. Och det är Lars Winnerbäcks låtar.

Årets konsert var en välavvägd blandning av gamla hits (och han har sannerligen många!) och smakprov från den nya plattan Själ och hjärta. Och Lars Winnerbäck levererar och optimerar. Det nya känns välbekant och det gamla är fortfarande lockande. Jag vill inte beskriva det som nostalgi utan föredrar den mera respektfulla synonymen vemodstrånad.

Lars Winnerbäck hade publiken helt i sin hand den här fina kvällen på Läckö slott. Han har en sympatisk framtoning, sjunger bra och gör sina hits full rättvisa. Och mer till faktiskt. Låtarna är genomgående av bästa märke, med några få undantag för enstaka inslag av litet håglöst okryddad rockhusmanskost.

Han hade ett band utöver det vanliga. De två gitarristerna Carl Ekenstam och Staffan Johansson, var eleganta finlirare som också kunde riva av en rökare när det behövdes emellanåt. De uppdaterade den Winnerbäckska bredbensrocken till litet (men bara litet) aktuellare modell med litet dragning åt U2 och The Ege. Rytmsektionen, var stabil och råstark, basisten Jerker Odelholm och trummisen Jonna Löfgren, trummor hade både det rätta spelet och hon dessutom det teatrala rockutspelet som sätter guldkant. Och en Hammond visar på stilkänsla och rätt använd som här av Tomas Halkensten är den oumbärlig. Och flera med Sandra Widman i spetsen sjöng de där stämmorna som sätter pricken över i.

Lars Winnerbäck har så många bra låtar att man kan kalla det en låtskatt. Mina favoriter den här kvällen var Älvens Industrier, Om du lämnar mig nu (förstås!) Elegi (förstås!), Söndermarken (förstås!) och kvällens höjdare för mig För dig. Den är en perfekt konsertlåt och showstopper.

Snyggare konsert såg man sällan. Två stora skärmar visade närbilder i realtid på musikerna och det projicerades vackra stämningsskapande bilder bakom scenen. Till det tredimensionella ljuseffekter som byggde ljusrum i natten.

Vi gick nöjda ut i Läckönatten.

Jag fick parkera på ett gärde långt innan slottet när jag kom. Och efter konserten tog det eviga tider i snigelfart att ta sig hem. Men vem fan bryr sig om trafiken när man hade fått ett av sina bästa konsertminnen.

BO BORG
Foto: Bo Borg

Klicka på bilderna om ni vill se dem större. Fungerar ofta hos boborg.se


Läckö Slott den 6 juli 2022
Lars Winnerbäck
Band: Carl Ekenstam, gitarr, Staffan Johansson, gitarr, Jerker Odelholm, bas, Sandra Widman, sång och gitarr, Tomas Halkensten, klaviaturer,
Publik: ca 5000

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s