En ny och en van utställare i Göteborg – Del II

DEN VANE UTSTÄLLAREN ÄR ROGERTS BONDESSON HOS GALLERI AVENY

Rogerts Bondesson är verkligen en van utställare. Han har sedan början av 80-talet gjort ett stort antal separatutställningar runtom i landet i Malmö, Stockholm, Arvika, Skövde, Borås och Kiruna. Men givetvis flest gånger i Göteborg. Han började hos Garmer och Oijens, som båda nu bara finns som gallerier i minnet. Minnet av många bra utställningar. Efter en utställning på Konstepidemin så blev det hos Pelle Arnell med Galleri Aveny och där hör han nu hemma för om jag har räknat rätt i listan så blir det tvåsiffrigt nästa gång.

”Bondessons måleri är tryggt förankrat i en koloristisk tradition. Genomgående är färgerna reducerade till en dov skala, där ljuset framstår i stark kontrast.” skrev Berit Jonsvik i Om Konst, när han gjorde en av sina sju (enligt galleristen) utställningar hos Galleri Aveny i Göteborg

Vinter 1• -10 x 13, Vinter 2 -10 x 13 — Gata – 50 x 50 — Björkar Bauhaus – 15 x 20 — Fiske• – 25 x 20

”Likt den ensamme flanören i Charles Baudelaires prosapoem med samma namn, betraktar Rogerts Bondesson (f.1950) sin omgivning. Han skildrar en stadsmiljö till synes tom på människor, men där de mänskliga spåren ändå är tydliga.
Målningarna blir poetiska glimtar av verkligheten och det är långt från fotorealismen.Flanörens blick är i det här fallet ingen hastig sådan. Den är mera ett intensivt och långsamt betraktande, som resulterar i målningar av ett enda koncentrerat ögonblick. Tiden tycks ha stannat av och bilderna ger intryck av ett meditativt lugn – en sällsynthet i en splittrad värld där så många intryck samtidigt vill tränga sig på.”

Blå stad – 58 x 63 —- Gula blommor – 32 x 25

”Det som fångar och omformar oss, är förbundet med skildringar av verklighetsintryck, som går på djupet och som förmår tränga under ytan. Man känner atmosfären, luften, fukten, doften, ljuset. Man kan fundera över måleriet som en metod för att frammana ett sådant seende. Och också varför det, i tid och otid, blir betraktat som omodernt och inte möjligt att förnya.”
Berit Jonsvik i Om Konst 2012

Stilleben II – 37 x 44 — Sprickan – 68 x 57 — Stilleben I – 93 x 115

Ja, varför skulle han tvivla när han befinner sig på så säker mark – med målare som Cézanne och Bonnard och med sådana betesutmarker som van Gogh, Picasso och Braque om behovet av lite förnyelse skulle uppstå. Med vad jag och många andra vill kalla för epicentrum för den måleriska modernismen i botten. På deras axlar och efterföljares axlar och så vidare … då kan man se långt.

Going to Acapulco •110 x 78 —- Lyktor – 110 x 110


Är man sedan en konstnär som Rogerts Bondesson, som kan sitt hantverk och vet vad han gör och varför – då kan man lugnt blanda sin tempera och jobba vidare.
Känns det som att det är risk för att den kommande utställningen blir för kompakt byggd med sina mörka toner för där är temperan fantastisk. Den äter ljuset; formligen suger i sig det – nästan som rymdens svarta hål.
Då kan han alltid låta färgen rinna lite …

Foto & text Rune Lindström

Klicka på bilderna om ni vill se dem större. Fungerar ofta hos boborg.se

Gullregn – 65 x 101

Rogerts Bondesson
02.03  24.03 2024
Galleri Aveny, Kastellgatan 19, Göteborg

Lämna en kommentar