Boken har ett mörkt och dämpat omslag med orden Ann Edholm 2011–2023 i vitt. Nästan som ett kondoleanskort. Undertiteln Ängarnas djupa grönska står ensam på en liknande nästan dyster fond svenska och engelska på baksidan. Allvaret fortsätter med en sordinerad porträttbild i skymningsljus av konstnären vars verk boken ska behandla. Så blir en högtidlig och seriös ton anslagen. Men därefter kommer den klassiska bilden från 1843 av Pelle Snusk gjord av författaren till den boken Heinrich Hoffmann. Den berättelsen handlar om att en måste ta i med hårda tag i barnuppfostran. På nästa uppslag kommer en oöversatt dikt på tyska av Paul Celan. Det här är ingen vanlig konstbok med folkbildningsambitioner förstår en, när en inte förstår. Efter dikten ett ”Långt förord” av professorn m.m. Tom Sandqvist. Det är en snårig text tryfferad av lärda referenser, som ibland är mer imponerande än klargörande. Först på sidan 24 i boken kommer den första av Ann Edholms konstbilder.
Det behövs mycket bakgrund för att förmera hennes måleri, som om det själv inte skulle kunna göra det. Vilket det kan.
De flesta målningarna under den period boken behandlar har de typiska annedholmska dragen. Mönster av spetsiga trianglar i två starka kontrasterande färger. De föreställer för ögat ingenting mer än sig själva. I en konkretistisk konsttradition räcker det. Färgerna uppammar känslor. Samma sak med de spetsiga formerna som vi uppfattar som aggressiva. En kan se flera av hennes bilder nöjd med konkretismens begrepp och synsätt. Det handlar då om färger som inte ger verklighetsassociationer. Bilden blir sin egen verklighet och ses som befriad från föreställande och symboliska drag. En resonerar kanske i stället om kontrastverkan och optiska villor. Det kan göras om Ann Edholms bilder. Ibland uppstår en vibrerande energi längs de långa färgmötena. Vid längre betraktande av motställda trianglar vänder perspektivet och det en först tyckte var upp blir ner. Men sådana kinetiska effekter räcker inte för hennes uppsåt och ambitioner som de beskrivs av bokens textförfattare. Själv hörs hon bara av indirekt. Och genom bilderna förstås.
Bildernas geometri är strikt genomförd. Men i några av bilderna löses den planmässiga geometrin och stramheten upp av inslag av en annan till synes mera slumpgiven expressionism. I andra är bakgrunden lösligare, med liksom rökiga slöjor. Effekten är anslående och intrycket blir starkt med en annan dramatik som ger andra upplevelsedimensioner.
Textförfattarna kopplar Ann Edholms bilder till en speciell bakgrundshistoria. Den handlar om de svartaste stunderna i Europas nittonhundratalshistoria, förintelsen. Och den kontexten formuleras i en kombination av litterära och historiska referenser av Tom Sandqvist och Magnus Bons.
När dom lägger ut texten blir det både tydligare och otydligare. Så skriver Tom Sandqvist att hennes måleri ”…kännetecknas av hur hon med ett mångförgrenat nätverk av kulturella, religiösa och symboliska referenser har kombinerat de små gesternas expressiva måleri med den stora berättelsen om livet och döden.” Kan det ses eller upplevas i mötet med bilderna? Vidare hävdar han att ”…hon översatt ikonografiska beståndsdelar från klassiskt måleri till ett eget geometriskt lexikon.” Så är kanske konstnärens intention. Men kan det ses, eller förstås det av målningarna? Det kan inte jag. Viking Eggeling använde liknande kamformer långt före förintelsen.
Magnus Bons text är full av vackra formuleringar och traderar samma tankar som Tom Sandqvist i sin text. Han menar till exempel att Ann Edholm ”…likställer föreställningsförmåga med gestaltning.” Och vidare ”Ett intimt kretslopp utvecklas mellan betraktaren och målningen, mellan referenser nedlagda i bilden och konstnären själv.” Jag förstår vad där står, men inte vad det innebär. För mig som betraktare sker interaktionen med själva bilden. Till det levereras i den här boken ett idépaket separat. Det formulerar en ordkontext som inger respekt och frammanar allvar och vill lägga till djupsinne. Den lägger till dimensioner som styr tillägnelsen.
Jag tycker mycket om Ann Edholms bilder. Jag drabbas av allvaret och sorgen, även utan instruktionsbok. Känner hur smärtan blixtrar till. Och hur mörkret tar över i vissa av dem. Jag funderar hellre på dem än på ordrik och snårig text med filosoferande ambitioner.
Boken är fylls av många fina bilder på Ann Edholms urstarka konstverk. Dem återkommer jag ofta till.
BO BORG
Porträttet foto av Tom Sandqvist
Bok: Ann Edholm, 2011–2023 Ängarnas avlägsna grönska
Texter: Tom Sandqvist, Magnus Bons
Grafisk design/layout: All the way to Paris
Foto: Elin Berge, Ann Edholm, Gerry Johansson, Christian Karström, Gerhard Kassner, Tom Sandqvist, Carl-Henrik Tillberg, Christina Wallnér
Förlag: Kalejdoskop Förlag
ISBN: 978 91 7936 1372
boborg.se 