BO BORG
Jag vet inte hur många farser med Charlies Teater jag sett som gjort mig full i fniss och garv. Men många är det. Och fler lär det bli om de som nu fortsätter sin vanliga goda klass. Med årets föreställning Ojdå!…en till ställer de sig farsprispallen en gång till.
Frågan inställer sig; behöver vi en cooneyfars till. Egentligen inte. Men vem tänker på det när man sitter och fnittermyser på Båtsmanshusets gård och Charlies gör det igen. IGEN!
Dom är sig lika de här farserna. Folk ljuger för att bättra på ett svårt läge de försatt sig i och ju mer de talar osanning desto närmare kommer sanningens ögonblick. Så är det den här gången också. IGEN!
Det handlar som så ofta om pengar och girighet och hur det får folk att visa sina sämsta sidor. Och så ska nån bli full och toka sig. Den här föreställningen klickar de boxarna också.
Ju mer personerna krumbuktar sig, desto galnare blir det.
Vi har skrattat åt sånt här många gånger förut, ändå är det kul (stundtals görkul) när det hamnar i händerna på farsproffs som amatörerna i Charlies.
Årets föreställning är alltså skriven av Ray Cooney (f. 1932), den här gången tillsammans med Tony Hilton. Den här är hans första och den visar att han höll stilen redan från början.
Den här lögnkarusellen är en förväxlings- och förvecklingskomedi. Ett arv ska delas ut. Ingen ytterligare arvtagare får dyka upp. Men det gör det förstås, och allteftersom dyker tre(!!) upp. Och kontaminasammanblandningarna blir vanligare än ärtorna i ärtsoppan.
Det blir två kul timmar av lögner, slapstick, spritmissöden, romantik och massor av spring in och ut genom dörrar. Precis som det alltid är och ska vara i ett cooneyepos.
Men det blir skoj om det inte görs bra. Och det är ju det Charlies gör. De kan leverera klyschorna så de funkar och blir garvframkallande.
Emanuel Blom, som ofta brukar spela i Charlies föreställningar, håller i regin den här gången. Och det fungerar utmärkt. Timingen som är farsens grundförutsättning sitter som en smäck. Och de ofta komplicerade rörelsemönstren flyter på fint.
Pjäsen bygger på att de agerande gör och blir roliga karaktärer. Inget finlir utan stora gester och yviga grimaser. Här finns många slapstickinslag. Olyckorna och missödena står som spön i backen. Överdrifter och ytterligheter drivs till excesser. Och många repliker som ska vara smarta blir dummare än tåget. Det verkar som alla i den här cooneyvärlden har tummen mitt i mun.
Charlies teater samlar ett starkt lag till varje förställning. Skulle jag nämna några särskilt den här gången vore det Nils Sahlström och Jenny Hölås Pettersson. Vilka komiska talanger. Jenny skapade en rolig typ med små men ack så effektiva medel. Hon hade förmågan att efter ett tag få en att skratta av förväntan innan hon sa sin replik. Sånt kräver särskild talang och teaterhantverksskicklighet.
Om Jenny jobbade med små medel agerade veteranen Nils Sahlström med desto yvigare. Han gjorde nåt galet kul i varje scen han var inblandad i.
Hela ensemblen var på tårna den här kvällen. Spelglädjen var smittande. Det var därför det blev så lattjo.
Missa inte det här tillfället att ha en rolig stund tillsammans med Charlies Teater.
BO BORG
Foto: Bo Borg
Klicka på bilderna om ni vill se dem större. Fungerar ofta hos boborg.se
Båtsmanshusets gård, Skara den 26 juli 2026
Charlies teater
Ojdå!…en till
Av: Ray Cooney & Tony Hilton
Översättning: Sven Melander
Regi: Emanuel Blom
Scenografi: John Samuelsson, Tobias Lind
Kostymdesign: Filippa Lilja, Milton Åberg, Alexander Sahlqvist
Koreografi: Simon Ringman
Ljus och Ljuddesign: Andreas Ohlsson
Publik: Fullsatt av entusiastiska skrattande
Spelperiod: !7 juli – 2 augusti 2026
boborg.se 