Aage Gaups ”Att skulptera en hemkomst” på Moderna museet i Sthlm

LARS EPSTEIN

DEN SAMISKA KONSTNÄREN AAGE GAUPS (1943–2021) SKULPTURALA VÄRLD PÅ MODERNA MUSEET I STOCKHOLM

Aage Gaup var för mig innan pressvisningen en okänd konstnär.
nte nu längre.

Hans värld presenteras i en storslagen skulpturutställning i stora hallen en trappa ned på Moderna museet.

Som jag förstått det har Aage Gaups personliga historia haft en avgörande betydelse för hans konstnärskap och hans stora betydelse för det moderna samiska kulturskapandet överhuvudtaget.

Gammalt språk – nya former och flyktingar. 2018. ”En personlig berättelse om påtvingad migration”, som curatorn Joa Ljungberg tolkar verket

När han föddes i Nordnorge i Finnmark 1943 var Norge ockuperat av Nazityskland. Året därpå trängde den ryska Röda armén tillbaka nazisterna som använde sig av den brända jordens teknik.

Ettårige Aage och hans ensamstående mor tvingades ombord på en tysk båt för färd söderut och Aage kom att skiljas från sin mor och bli bortadopterad och växa upp i en norsk familj och få ett norskt namn.

Som vuxen hittade han tillbaka till sina samiska rötter (jag förstår det som att utställningens titel ”Att skulptera en hemkomst” syftar på denna ”samiska hemkomst”)

Aage Gaup blev sedan en ledande kraft i det samiska konstnärliga skapandets pånyttfödelse på 1970-talet.

Atomhuvud 1989. Ett motiv som återkommer i Aage Gaups konst, två händer som håller om ett huvud

De båda pålästa curatorerna Joa Ljungberg och Lena Essling levandegjorde Aage Gaups skulpturer med sina berättelser under pressvisningen.

Jag tror att även andra besökare än jag får ut mest av utställningen i sällskap med en guide och om en sådan inte finns tillgänglig så i alla fall med hjälp av den befintliga audioguiden.

Då blir utställningen en stark upplevelse.

LARS EPSTEIN

Foto Lars Epstein

PS
Aage Gaup var en av medlemmarna i det inflytelserika samiska konstnärskollektivet Mázejoavku/Mázegruppen som verkade från 1978 till 1983.
De åtta medlemmarna förenade konstnärligt skapande med politisk kamp för samernas rättigheter, och lade grunden för en ny syn på samisk konst.
Bildandet av gruppen betraktas som en av de viktigaste händelserna i den samiska samtidskonstens historia.

Aage Gaup, Ranveig Persen, Josef Halse, Britta Marakatt-Labba, Synnøve Persen. Máze, 1980.
Foto: Ola Røe

Klicka på bilderna om ni vill se dem större. Fungerar ofta hos boborg.se

Skulptur I & II. 1979. Ett verk som tillkom under den uppmärksammade kampen för att bevara Áltáälven i Sápmi i Norge outbyggd, en kamp som förlorades

Bild X-tra från MM

Installationsbilder, Moderna Museet 2026: Johtin/Reisen (resan), 1989. (t.v.) — Detalj, Dološ giella – ođđa hápmi ja báhtareaddjit /Gammelt språk – ny form og flyktninger (Gammalt språk – nya former och flyktingar), 2018 (ö.t.h.) — Eahket/Kveld (Kväll), 1985 Eahket/Kveld (Kväll), 1985.
© Aage Gaup/Bildupphovsrätt 2026
Foto: My Matson/Moderna Museet

Installationsbilder, Moderna Museet: Bázzi I & II/Skulptur I & II, 1979. (ö.t.v.) — Modeller och dokumentation av offentliga konstverk (n.t.v.) — Boares skihpár /Gammel venn/Gammal vän, 1985.
© Aage Gaup/Bildupphovsrätt 2026
Foto: My Matson/Moderna Museet

Installationsbilder Moderna Museet 2026: Almmiráidalas/Himmelstigen (Himmelstegen), 1989 (t.v.) — Installationsvyer (t.h.)
© Aage Gaup/Bildupphovsrätt 2026
Foto: My Matson/Moderna Museet

Aage Gaup.
Foto: Harry Johansen

Klicka på bilderna om ni vill se dem större. Fungerar ofta hos boborg.se


Aage Gaup
Att skulptera en hemkomst/Hábmet máhccama
7.11 2026 – 24.1 2027
Moderna Museet på Skeppsholmen i Stockholm

Lämna ett svar